Fortsätt till huvudinnehåll

Njutarpaddling i Larsmo skärgård

Njutarpaddling för kvinnor, så hette vårt koncept som vi trodde skulle bli en succé denna sommar. Som jag många gånger konstaterat förut så blir det inte alltid som man tänkt sig, inte heller denna gång. Vi hade från början ett hyfsat antal deltagare anmälda, men de föll bort en efter en av olika orsaker. När vi kommit så långt som till hamnen i Sonamo och var redo att sjösätta kom den sista avbokningen och vi stod där med endast en deltagare. I det skedet var det ingen vits att vända om mera så vi sjösatte kajakerna och paddlade iväg för att njuta ett helt dygn.

På väg ut i skärgården.

Middag på stranden.


Och som vi njöt! Vädret var ju verkligen på vår sida och det var helt underbara paddlingsförhållanden. Vi kunde paddla ut till den yttersta skärgården som vi hade hoppats på och njuta av utsikten mot öppet hav som åtminstone jag aldrig tröttnar på. Vi tog sikte på Orrskär och när vi kom dit var där fullt med folk, men så småningom åkte den ena efter den andra båten iväg och till slut hade vi stranden helt för oss själva. Vi tog god tid på oss att laga middag i den varma kvällssolen och när vinden nästan gått hem för kvällen åkte vi iväg på en liten kvällspaddlingstur. Det går inte i ord att beskriva hur mäktigt det är att paddla med öppet hav så långt ögat kan nå och solen som sakta går ner vid horisonten. Vi paddlade för det mesta helt tysta den kvällen, det behövdes i det skedet inga ord, var och en var i sin egen lilla bubbla och tog in naturens skönhet på sitt eget sätt.





Vi besökte minnesmonumentet John Grafton under vår kvällspaddlingstur. 



På söndag vaknade vi till en solig och stilla morgon och efter ett isandes kallt morgondopp förberedde jag och Ulrika lyxfrukosten som ingick i turen. Det blev en lååång frukost och nån timme senare började vi proppmätta packa våra kajaker för att paddla vidare och njuta av en ännu fin paddlingsdag. Vi tog i land på en holme nån timme senare och efter choklad- och fruktpaus blev det sen en liten sinnesövning liggandes i hängmattor. Att ligga i en hängmatta med blå himmel ovanför, öppet hav, klippor, sol och vågskvalp är en upplevelse som heter duga. Jag riktigt kände hur alla bekymmer rann av mig och jag faktiskt bara VAR där och då. Här tar mina superlativ slut, men jag tycker att fler borde få uppleva känslan, helt fantastiskt!

Lyxfrukosten framdukad. 


Semskars båtgrundet.
Chill i hängmattorna.

Den här paddlingen gav ingen ekonomisk vinning för vår del, men den gav desto mer på det mentala planet. Jag har lite svårt att hantera motgångar mellan varven och tar alltför ofta avbokningar personligt. Den här gången var inget undantag, men med den skillnaden att denna gång kom jag ur svackan rätt snabbt och kunde se möjligheterna med vad turen gav ändå. Jag fick i lugn och ro öva mig på att bli en bra paddlingsguide och -instruktör och vi fick testa vårt koncept under lugna förhållanden. Konceptet är klockrent, frågan är hur vi ska nå ut till vår målgrupp och få dem med. Det blir en utmaning till nästa år, för en fortsättning blir det. Njutarpaddlingen blev just precis det - en njutning, en helg vi med säkerhet kommer att minnas och gå tillbaka till i tanken under mörka vinterkvällar.

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället. Jesper har byggt ett matbord till mina pojkar.  Månljus över Finndalen. Vilja är dörrvakt.  Jag serverar vodkashottar i isbaren.  Vilja med Tamokfjellet i bakgrunden.  Whiteout på fjället.  Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgiv

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur. Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älga