Fortsätt till huvudinnehåll

Skön söndag vid Stall Falisa

Den här veckan har Jesper fyllt år och det firade vi detta år med utekalas på onsdagskvällen. Det blev riktigt lyckat, jag tror gästerna trivdes och jag är säker på att födelsedagsbarnet trivdes. Vi höll till i skogen bakom mina föräldrars hus och hade det mysigt runt elden med kokkaffe, bullar och grillkorv. Det var så pass mysigt så vi tyckte vi borde sova en natt där också. Igår kväll packade vi med tält och sovsäckar och åkte dit för en hel kvälls eldande innan tröttheten hann ifatt oss efter en lång dag. Vilja sov för första gången i tält och det gick hur bra som helst, men hon var onödigt morgonpigg imorse och tyckte det var dags att stiga upp vid 7-tiden. Vi packade ihop våra grejer och åkte sen hem och åt frukost.

Kaffekokning över öppen eld.

Utekalas!

Brasmys. 


Idag har Jesper fått sin "överraskningspresent" av mig som sist och slutligen inte blev någon överraskning eftersom han listade ut vad vi skulle göra redan för en vecka sen. Överraskning eller inte så åkte vi söderut vid lunchtid och lite före klockan 13 rullade vi in på Stall Falisas gård i Maxmo. Där togs vi emot av Tessa som äger och driver stället. Efter att vi pratat lite om hur dagens ridtur skulle se ut gick vi in i hagen för att välja hästar och jag fick en gråblackfärgad islandshäst vid namn Pelle medan Jesper fick en annan islänning vid namn Gýmir. Vi ställde i ordning hästarna, men innan vi fick sätta oss upp på hästarna fick Jesper pröva på hur det kan kännas för en häst att bli styrd med hjälp av träns och tyglar. Under alla de år jag var aktiv inom hästvärlden har jag inte hört den vinklingen förut, men det var en väldigt levande och effektiv introduktion till hur man styr en häst från ryggen.

Jesper ställer Gýmir i ordning inför ridturen.

Jesper är häst och Tessa är ryttaren. Jesper håller alltså i bettet och Tessa i tyglarna. 

Efter denna övning fick vi ta ut hästarna och gå runt med dem på ridplanen ett tag för att de skulle bli bekanta med oss och förstå att vi nu var deras ledare för en timme framöver. Min Pelle var nog inte riktigt övertygad om att jag skulle kunna ta hand om honom, men han uppförde sig ändå alldeles exemplariskt. När vi skrittat runt ett tag på plan och testat så att "styrningen" fungerade så red vi ut på tur. Tyvärr var det väldigt halt på vägen i början så vi fick ta det väldigt försiktigt, men så småningom kom vi in på en oplogad väg med bättre underlag och vi kunde också trava lite grann.

Tessa på fina Isa.

Jesper och Gýmir.




Så här avslutas ridturen vid Stall Falisa. Man sätter sig på hästens rumpa och önskar sig nåt och sen kanar man ner. 

Alltför snabbt var tiden ute och vi vände hemåt igen. Det är inte många gånger i mitt liv jag mött så harmoniska hästar som vid Stall Falisa. Hela inställningen till hästarna och ridandet var annorlunda än jag är van med och på ett väldigt positivt sätt. Jag hade på känn att det skulle passa bra för Jesper och hans syn på hästar och ridning vilket också visade sig riktigt. Det var verkligen en riktig njutartur idag och vi åkte hem med ett leende på läpparna. Jag kan varmt rekommendera ett besök hos Stall Falisa, det lär bli flera besök dit för oss i framtiden. Tack Tessa och hästarna för en fin upplevelse!

Camilla
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer