Fortsätt till huvudinnehåll

Vilken fjällsommar!

Det är länge sen jag suttit och jobbat framför datorn, men nu känns det som att jag så småningom börjar återgå till någorlunda rutiner efter en fartfylld sommar. Och vilken sommar det har varit sen. Jag har haft nöjet att spendera nästan fyra veckor i fjällen denna sommar.

Veckan efter midsommar åkte jag iväg med en grupp från hemtrakterna för att ta oss an Sveriges högsta berg Kebnekaise. Det blev en fyradagars tur med start från Nikkaluokta och 19 km vandring till Kebnekaise fjällstation. Där blev vi kvar tre nätter och redan dagen efter att vi vandrat in dit så var det toppbestigningsväder. Toppturen utfördes i strålande solsken med fantastiskt fin utsikt i alla väderstreck. Den gassande solen hade dock sina nackdelar också i och med att det blev väldigt varmt och det blev en utmaning att hålla vätskebalansen i skick. Det var en krävande och lärorik tur på många sätt och vis. Dagen efter hann vi också med en tur till den vackra Tarfaladalen där vi hade hoppats kunna besöka forskningsstationen, men där fanns inget liv över huvudtaget så vi fortsatte istället till Tarfalastugan där det fanns desto mera liv och rörelse. Den fjärde och sista vandringsdagen vandrade vi tillbaka till Nikkaluokta igen. Det var på håret att vi hann bestiga sydtoppen så länge den ännu var högst. I augusti när toppen mättes så konstaterades den vara lägre än nordtoppen.

Start från Nikkaluokta mot Kebnekaise. Taggat gäng!

Stopp för renburgare vid Enoks. 



Sommar, sol och snötäckta fjäll. 

Det låg en hel del snö kvar på vägen upp mot toppen. 

Mycket folk på toppen denna dag. Här köar vi för att få gå upp de sista höjdmetrarna. 

På toppen! 

Sydtoppen och Nordtoppen. 


Tarfala. 

I slutet av juli åkte jag iväg till Norge och denna gång guidade jag inte utan deltog i Vigus sommarfjällspecialisering. Vår tur startade från Fagerheim fjellstue och tog oss via Finse till Fossli. Vi vandrade en vecka i varierande väder med både gassande sol, hård vind, åskväder, regn och dimma. De vackra tältplatserna avlöste varandra och vyerna var verkligen spektakulära. Höjdpunkten var nog att få se den mäktiga Hardangerglaciären och under vår "lediga" dag tog vi oss en närmare titt på den. Jag hade inga direkta förväntningar inför denna tur, jag visste bara att det skulle bli bra, det är ju Norge ändå, men jag blev ändå väldigt positivt överraskad. Det var ännu mycket bättre än vad jag hade trott.

Fagerheim fjellstue.

Första lägerplatsen. 

Foto: Lone Widestam




Ett av många vattenfall. 

Vacker kvällshimmel. 

Kläder på tork efter många långa timmar med ösregn. 

Sen tittar solen fram igen. :)

På dagstur med Lone. 

I bakgrunden syns en liten bit av glaciären.
Foto: Lone Widestam

Isblock på rad.
Foto: Lone Widestam

Fascinerande!
Foto: Lone Widestam

I bakgrunden Norges längsta vattenfall.
Foto: Lone Widestam


Branta stup.
Foto: Lone Widestam

Hjortron hittade vi också. 


Den senaste fjällturen återvände jag ifrån så sent som i fredags. Jag fick möjligheten att guida en grupp under Fjällräven Classic detta år. 110 km vandring från Nikkaluokta till Abisko under sju dagar. Sträckan är bekant för mig från tidigare, så även evenemanget, det som var nytt för mig var att guida en stor utländsk grupp. Det blev för mig en mycket positiv upplevelse. Vår grupp som jag och min co-guide hade ansvar för kom från Taiwan och det är utan tvekan den gladaste grupp jag någonsin guidat. Trots regn, kyla och dålig nattsömn så var de alltid glada och vänliga, de höll humöret uppe och fick oss att guider att känna oss som hjältar. Det var en vecka fylld av skratt, värme och vänlighet. Till på köpet fick vi vistas i den underbara fjällmiljö som denna del av Kungsleden bjuder på tillsammans med andra likasinnade. Många nya vänskapsband knöts under denna vandring.

Start i Nikkaluokta. 

Veckans meny!

På väg nerför Tjäktapasset. 

Vy från vårt tält ovanom Alesjaure. 

Vår fantastiska grupp.
Foto: Jian-you Liao

Nu är hösten här och det är dags att ta farväl av sommaren. Det har varit en fantastisk sommar och jag är tacksam för alla jobbmöjligheter jag haft, alla sköna människor jag träffat och för det fina sommarvädret. Jag ser fram emot alla kursstarter som hösten för med sig och hoppas vi ses där ute!

Ha en skön start på hösten!

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor.





Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa.

Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle". I terrängen kan man bland annat hitta rester av gamla renstängsel och torvhyttor som skvallrar om…

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur.

Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älgar…