Fortsätt till huvudinnehåll

Vilken fjällsommar!

Det är länge sen jag suttit och jobbat framför datorn, men nu känns det som att jag så småningom börjar återgå till någorlunda rutiner efter en fartfylld sommar. Och vilken sommar det har varit sen. Jag har haft nöjet att spendera nästan fyra veckor i fjällen denna sommar.

Veckan efter midsommar åkte jag iväg med en grupp från hemtrakterna för att ta oss an Sveriges högsta berg Kebnekaise. Det blev en fyradagars tur med start från Nikkaluokta och 19 km vandring till Kebnekaise fjällstation. Där blev vi kvar tre nätter och redan dagen efter att vi vandrat in dit så var det toppbestigningsväder. Toppturen utfördes i strålande solsken med fantastiskt fin utsikt i alla väderstreck. Den gassande solen hade dock sina nackdelar också i och med att det blev väldigt varmt och det blev en utmaning att hålla vätskebalansen i skick. Det var en krävande och lärorik tur på många sätt och vis. Dagen efter hann vi också med en tur till den vackra Tarfaladalen där vi hade hoppats kunna besöka forskningsstationen, men där fanns inget liv över huvudtaget så vi fortsatte istället till Tarfalastugan där det fanns desto mera liv och rörelse. Den fjärde och sista vandringsdagen vandrade vi tillbaka till Nikkaluokta igen. Det var på håret att vi hann bestiga sydtoppen så länge den ännu var högst. I augusti när toppen mättes så konstaterades den vara lägre än nordtoppen.

Start från Nikkaluokta mot Kebnekaise. Taggat gäng!

Stopp för renburgare vid Enoks. 



Sommar, sol och snötäckta fjäll. 

Det låg en hel del snö kvar på vägen upp mot toppen. 

Mycket folk på toppen denna dag. Här köar vi för att få gå upp de sista höjdmetrarna. 

På toppen! 

Sydtoppen och Nordtoppen. 


Tarfala. 

I slutet av juli åkte jag iväg till Norge och denna gång guidade jag inte utan deltog i Vigus sommarfjällspecialisering. Vår tur startade från Fagerheim fjellstue och tog oss via Finse till Fossli. Vi vandrade en vecka i varierande väder med både gassande sol, hård vind, åskväder, regn och dimma. De vackra tältplatserna avlöste varandra och vyerna var verkligen spektakulära. Höjdpunkten var nog att få se den mäktiga Hardangerglaciären och under vår "lediga" dag tog vi oss en närmare titt på den. Jag hade inga direkta förväntningar inför denna tur, jag visste bara att det skulle bli bra, det är ju Norge ändå, men jag blev ändå väldigt positivt överraskad. Det var ännu mycket bättre än vad jag hade trott.

Fagerheim fjellstue.

Första lägerplatsen. 

Foto: Lone Widestam




Ett av många vattenfall. 

Vacker kvällshimmel. 

Kläder på tork efter många långa timmar med ösregn. 

Sen tittar solen fram igen. :)

På dagstur med Lone. 

I bakgrunden syns en liten bit av glaciären.
Foto: Lone Widestam

Isblock på rad.
Foto: Lone Widestam

Fascinerande!
Foto: Lone Widestam

I bakgrunden Norges längsta vattenfall.
Foto: Lone Widestam


Branta stup.
Foto: Lone Widestam

Hjortron hittade vi också. 


Den senaste fjällturen återvände jag ifrån så sent som i fredags. Jag fick möjligheten att guida en grupp under Fjällräven Classic detta år. 110 km vandring från Nikkaluokta till Abisko under sju dagar. Sträckan är bekant för mig från tidigare, så även evenemanget, det som var nytt för mig var att guida en stor utländsk grupp. Det blev för mig en mycket positiv upplevelse. Vår grupp som jag och min co-guide hade ansvar för kom från Taiwan och det är utan tvekan den gladaste grupp jag någonsin guidat. Trots regn, kyla och dålig nattsömn så var de alltid glada och vänliga, de höll humöret uppe och fick oss att guider att känna oss som hjältar. Det var en vecka fylld av skratt, värme och vänlighet. Till på köpet fick vi vistas i den underbara fjällmiljö som denna del av Kungsleden bjuder på tillsammans med andra likasinnade. Många nya vänskapsband knöts under denna vandring.

Start i Nikkaluokta. 

Veckans meny!

På väg nerför Tjäktapasset. 

Vy från vårt tält ovanom Alesjaure. 

Vår fantastiska grupp.
Foto: Jian-you Liao

Nu är hösten här och det är dags att ta farväl av sommaren. Det har varit en fantastisk sommar och jag är tacksam för alla jobbmöjligheter jag haft, alla sköna människor jag träffat och för det fina sommarvädret. Jag ser fram emot alla kursstarter som hösten för med sig och hoppas vi ses där ute!

Ha en skön start på hösten!

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi