Fortsätt till huvudinnehåll

Småbönders vandringsled och Furu naturstig

Den här helgen hade vi faktiskt inte tänkt bege oss ut på någon vandring, men när ett inplanerat program blev inställt så bestämde vi oss i alla fall att åka iväg på vandring. Valet föll idag på Småbönders. Klockan 9 plockade vi upp Christel som gjorde oss sällskap idag och så bilade vi iväg mot Småbönders och dit var det LÅNGT! Det tog oss nästan en timme att köra hela den långa vägen till Furuvägen, men oj så vackert det är där. Jag har aldrig varit i Terjärv och Småbönders förut (förutom för två veckor sen när vi vandrade Kortjärv naturstig) och hade ingen aning om att det faktiskt finns ett litet centrum där och att det ligger så vackert vid sjön. Det här kallar jag sightseeing i närmiljön.


Något rangligt fågeltorn vid Lampsjön.

Talltita eller entita?

Det finns alltså två olika leder här. Den kortare är Furu naturstig som är ca 6 km lång och den kan kombineras med Småbönders vandringsled som har en totallängd på över 19 km. Det går även att variera sträckorna genom att ta någon av de "genvägar" som finns här och där längs leden, vilket vi gjorde idag, vår tur blev ca 12 km lång. Vi startade vid Furu och gick upp till Bäribacken, med en avstickare ut till Lampsjön. Sen gick vi neråt igen via Kronoby å, Törvesbäcken och Larickbacken.


Jesper hugger ved till korvgrillningsbrasan.

Några av de konstverk som finns vid Larickbacken.

Svanungar i Kronoby å.

Asp i höstskrud.

Den här leden går mestadels på vägar, vilket är lite tråkigt enligt mig, men den passar utmärkt för den som vill ha en lite lättare vandring där det inte är så oländigt. Rastställena var superfina och hade satsats på lite extra. Alla såg olika ut och hade sin egen lilla charm. Vi hade en fin vandring med bästa tänkabara väder och massor av sprakande färger i naturen. Nu är vi lagom trötta och det får bli soffan resten av kvällen. Önskar er en trevlig söndagskväll!


/Camilla


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi