Småbönders vandringsled och Furu naturstig

Den här helgen hade vi faktiskt inte tänkt bege oss ut på någon vandring, men när ett inplanerat program blev inställt så bestämde vi oss i alla fall att åka iväg på vandring. Valet föll idag på Småbönders. Klockan 9 plockade vi upp Christel som gjorde oss sällskap idag och så bilade vi iväg mot Småbönders och dit var det LÅNGT! Det tog oss nästan en timme att köra hela den långa vägen till Furuvägen, men oj så vackert det är där. Jag har aldrig varit i Terjärv och Småbönders förut (förutom för två veckor sen när vi vandrade Kortjärv naturstig) och hade ingen aning om att det faktiskt finns ett litet centrum där och att det ligger så vackert vid sjön. Det här kallar jag sightseeing i närmiljön.

Något rangligt fågeltorn vid Lampsjön.

Talltita eller entita?

Det finns alltså två olika leder här. Den kortare är Furu naturstig som är ca 6 km lång och den kan kombineras med Småbönders vandringsled som har en totallängd på över 19 km. Det går även att variera sträckorna genom att ta någon av de "genvägar" som finns här och där längs leden, vilket vi gjorde idag, vår tur blev ca 12 km lång. Vi startade vid Furu och gick upp till Bäribacken, med en avstickare ut till Lampsjön. Sen gick vi neråt igen via Kronoby å, Törvesbäcken och Larickbacken.

Jesper hugger ved till korvgrillningsbrasan.

Några av de konstverk som finns vid Larickbacken.

Svanungar i Kronoby å.

Asp i höstskrud.

Den här leden går mestadels på vägar, vilket är lite tråkigt enligt mig, men den passar utmärkt för den som vill ha en lite lättare vandring där det inte är så oländigt. Rastställena var superfina och hade satsats på lite extra. Alla såg olika ut och hade sin egen lilla charm. Vi hade en fin vandring med bästa tänkabara väder och massor av sprakande färger i naturen. Nu är vi lagom trötta och det får bli soffan resten av kvällen. Önskar er en trevlig söndagskväll!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar. Omplåstring. Hela gänget utom kameramannen Jesper. Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde

Läs mer

Natventure.fi | Friluft.fi

Leta i den här bloggen