Fortsätt till huvudinnehåll

Vintrigt landskap längs Höbäck-Saarjärvleden

Det börjar vara på det sista med vandrandet för i år, men vi ska försöka ta ut det sista av det så vi hinner med så många leder som möjligt till vår vandringsguide. Igår blev det Höbäck-Saarjärvleden i Terjärv. Här hemma var det endast lite snö kvar på marken så gissa om vår förvåning var stor när vi kom till Kronoby och hittade ca 10 cm snö på marken. Våra vandringsskor blev verkligen testade i våta förhållanden igår, men de klarade testet galant. Att vandra med snö på marken ger en helt annan känsla och skogen känns annorlunda, det är så ljust och rent på något vis.




Vi startade vandringen vid Vuojärvi kvarn och började beta av de dryga 17 kilometrarna. Vi hann inte gå så värst långt innan vi hamnade mitt uppe i älgjakten. Vi träffade på tre jägare och cirkulerade på deras radio som "ett schack som komber gand". Det var med lättnad som vi kom utanför deras jaktområde efter en stund. Lunchpaus blev det sedan vid vackra Gäddsjön efter att ha passerat både Lill-Vuojärv, Tjärebo och Hannusas Annas.



Efter lunchen svängde vi uppåt igen och tog oss så småningom till Saarjärv där det blev eftermiddagskaffe i solen. När vi satt och kollade kartan hur långt vi hade kvar började vi gissa hur länge det skulle ta oss att vandra tillbaka till bilen. Klockan var då 13.50, jag gissade att det skulle ta oss exakt två timmar, alltså till 15.50 och Jesper gissade att det skulle räcka ända till 16.20. Vi beslöt oss för att slå vad om saken. Vi skulle hålla samma fart och stanna för fotografering precis som vi gjort hittills och vi fick inte titta på klockan. Den som var närmast skulle få massage av den andra som pris. Jag tog täten och försökte att hejda mig själv och inte ha allt för bråttom. Det hela tänkte gå om intet när telefonen ringde och det gällde våra kvällsplaner och vilken tid vi skulle vara klara. Jag fick helt enkelt säga att jag skulle ringa när vi var vid bilen. Spänningen steg ju närmare bilen vi kom, men jag kände att jag hade en god chans att vinna. Klockan var 15.25 när vi kom vid bilen och jag kunde utses till vinnare med god marginal, väntar på den där massagen nu Jesper :)



Det här var en riktigt fin vandringsled, varierande terräng med många fina rastplatser. Relativt bra märkt var den också, men som alltid så rekommenderar vi att ha karta med för säkerhets skull. Karta till Höbäck-Saarjärv går att köpa på kommunbyrån i Kronoby. Intressant historia får man också längs denna led, här har  bl.a. funnits flera tjärdalar i tiderna. Kul vandring!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"