Fortsätt till huvudinnehåll

Vintrigt landskap längs Höbäck-Saarjärvleden

Det börjar vara på det sista med vandrandet för i år, men vi ska försöka ta ut det sista av det så vi hinner med så många leder som möjligt till vår vandringsguide. Igår blev det Höbäck-Saarjärvleden i Terjärv. Här hemma var det endast lite snö kvar på marken så gissa om vår förvåning var stor när vi kom till Kronoby och hittade ca 10 cm snö på marken. Våra vandringsskor blev verkligen testade i våta förhållanden igår, men de klarade testet galant. Att vandra med snö på marken ger en helt annan känsla och skogen känns annorlunda, det är så ljust och rent på något vis.




Vi startade vandringen vid Vuojärvi kvarn och började beta av de dryga 17 kilometrarna. Vi hann inte gå så värst långt innan vi hamnade mitt uppe i älgjakten. Vi träffade på tre jägare och cirkulerade på deras radio som "ett schack som komber gand". Det var med lättnad som vi kom utanför deras jaktområde efter en stund. Lunchpaus blev det sedan vid vackra Gäddsjön efter att ha passerat både Lill-Vuojärv, Tjärebo och Hannusas Annas.



Efter lunchen svängde vi uppåt igen och tog oss så småningom till Saarjärv där det blev eftermiddagskaffe i solen. När vi satt och kollade kartan hur långt vi hade kvar började vi gissa hur länge det skulle ta oss att vandra tillbaka till bilen. Klockan var då 13.50, jag gissade att det skulle ta oss exakt två timmar, alltså till 15.50 och Jesper gissade att det skulle räcka ända till 16.20. Vi beslöt oss för att slå vad om saken. Vi skulle hålla samma fart och stanna för fotografering precis som vi gjort hittills och vi fick inte titta på klockan. Den som var närmast skulle få massage av den andra som pris. Jag tog täten och försökte att hejda mig själv och inte ha allt för bråttom. Det hela tänkte gå om intet när telefonen ringde och det gällde våra kvällsplaner och vilken tid vi skulle vara klara. Jag fick helt enkelt säga att jag skulle ringa när vi var vid bilen. Spänningen steg ju närmare bilen vi kom, men jag kände att jag hade en god chans att vinna. Klockan var 15.25 när vi kom vid bilen och jag kunde utses till vinnare med god marginal, väntar på den där massagen nu Jesper :)



Det här var en riktigt fin vandringsled, varierande terräng med många fina rastplatser. Relativt bra märkt var den också, men som alltid så rekommenderar vi att ha karta med för säkerhets skull. Karta till Höbäck-Saarjärv går att köpa på kommunbyrån i Kronoby. Intressant historia får man också längs denna led, här har  bl.a. funnits flera tjärdalar i tiderna. Kul vandring!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Mallorca som vandringsresmål

Vår resa till Mallorca är nu över och jag tänkte sammanfatta mina tankar om Mallorca som framför allt vandringsresmål. Vi hade inte läst på hemskt mycket om Mallorca på förhand, bara så mycket att vi visste att där fanns många möjligheter till vandring. Det som gör Mallorca till ett så omtyckt vandringsresmål är bergskedjan Serra de Tramuntana som sträcker sig längs hela den nordvästra kusten av ön och hör till UNESCOs världsarv. År 2011 fick bergskedjan världsarvsstatus som ett kulturellt viktigt landskap. Den högsta toppen i bergskedjan är Puig Major som är 1445 m.ö.h. men den får inte bestigas eftersom den ligger på militärt område. Längs bergskedjan går en vandringsled GR 221 som är hela 168 km lång. GR-leder finns i flera europeiska länder och står för grande randonneé vilket enkelt sagt betyder lång vandringsled.
För denna resa valde vi att bo på ett och samma ställe och därifrån göra dagsturer. Valldemossa där vi bodde är en liten charmig stad där allt finns på gångavstånd. De …