Fortsätt till huvudinnehåll

Sista nationalparken för denna gång - Cabo Blanco

Resan börjar sakta men säkert lida mot sitt slut och under vår sista bildag körde vi ner till Nicoyas sydligaste spets och nationalparken Cabo Blanco. Den här nationalparken är Costa Ricas äldsta och grundades 1963 av det skandinaviska paret Olof Wessberg och Karin Mogensen. Det finns en kortare och en längre vandringsled i parken, vi startade längs den danska leden och vandrade ända ut till stranden som är så långt ut du kan komma på Nicoya halvön. Det tog oss ca 2 h att ta oss dit, men det blev många stopp på vägen för att fotografera och beundra olika vilda djur på vägen.

Monumentet vid parkens ingång.

Ensam coatihane

Framme vid stranden tog vi oss ett svalkande dopp, åt vår kakbit som vi köpt från bageriet i Cabuya och sen var vi tvungna att söka oss tillbaka eftersom parken stänger kl 16 och klockan var redan 14. Det här var en riktigt intressant nationalpark, den kändes verkligen vild och det var inte överdrivet mycket andra människor där heller. Det hade varit ännu bättre om vi haft lite mera tid på oss, men det gick så här också.



En kapucinapa.

Vi såg också två stycken Agoutin.
Vi hade tänkt sova natten i Cabuya, men där fanns typ 2 hotell och de var ganska dyra, så vi körde upp till Santa Teresa redan igår och har sovit natten hos Don Jon's. Det är granne med stället vi ska bo på hela inkommande vecka så vi har inte lång bit att förflytta oss. Hoppas på en avslappnad sista vecka här innan det är dags att packa väskan en sista gång innan hemfärd till Finland.

Lite svår att se men i skydd av bambuträden fanns en stranddusch. 



Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …