Fortsätt till huvudinnehåll

Orrspel på Råmossen

Denna lördagmorgon unnade vi oss inte någon sovmorgon, utan vi begav oss ut i skogen, närmare bestämt till Råmossen i Lövö. Vi hade fått höra av säkra källor att orrarna har varit i farten där under den senaste veckan. Vi parkerade bilen vid "Limppovägen" och därifrån är det bara att gå några hundra meter in i skogen och du befinner dig på Råmossen. Det finns flera saltstenar utsatta här för älgar och rådjur och av spåren att döma så är det verkligen livlig trafik bland klövdjuren här. Vi lyckades inte få syn på några rådjur just här, men på vägen dit såg vi 3 stycken rådjur ute på en åker.

Råmossen

Tillbaka till orrspelet då. Under tidig vår påbörjar orrarna sin lek inför häckningen. De väljer oftast platser som just mossar, myrar, kärr eller en frusen sjö att spela på. Orrspelet går ut på att tupparna kuttrar och blåser, de springer och hoppar om varandra och de breder ut sina stjärtar samt hänger med vingarna. (Väldigt likt vår papegojas parningsbeteende egentligen). Lyssna på orren här - http://t.sr.se/1f3XvDX

Efter ca. 15 minuter hade vi redan spritt ut alla våra saker. 



Efter att vi väntat en timme ungefär bestämde vi oss för att gå lite längre ut på mossen och just när vi kommit en bit ut började vi höra kuttrande precis bakom den plats där vi nyss suttit. Vi hade ingen bra plats att spana från eftersom vi nu var mitt ute på mossen och fullt synliga. Vi försökte smyga oss närmare genom att ta en annan väg tillbaka så vi inte skulle synas så bra och vi kom rätt nära, men inte så nära att vi faktiskt såg var tuppen befann sig. Av ljudet att döma var där bara en tupp också, han höll på ett bra tag, men till sist tystnade det helt. Jag vet inte om vi skrämde bort honom eller om han tröttnade när han inte fick något gensvar, men vi varken såg eller hörde av honom igen.

Det var riktigt spännande och även om vi inte fick syn på tuppen, så hörde vi den ju i alla fall. Tror dock att vi var ute aningen för sent, kunde ha lönat sig att komma ännu tidigare för att få se det riktiga spelet. Var definitivt värt den tidiga morgonen hur som helst, inte varje dag vi äter frukost ute på en mosse. :)

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Glad vändag

Vändagen är en sån där dag som jag inte kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst är det fint att uppmärksamma vänskap och nära relationer, men det känns också som att vändagen blivit ännu en kommersiell dag bland många andra. Dessutom är jag lite allergisk mot att vara bästa vänner en dag om året, liksom folk blir så glada och snälla inför julhelgen, men när dagen eller helgen är förbi återgår allt till vardag och vardagshumör. Men nu ska jag ändå välja att se det fina med vändagen istället för det dåliga. Vänskap och relationer är trots allt det finaste man kan ha i livet enligt mig. 
Jag är oändligt tacksam för alla vänner som finns i mitt liv. Det gamla ordspråket "vänner kommer, vänner går, men äkta vänskap består" tycker jag stämmer så väl. En del människor har funnits som en del av mitt liv bara för en kort stund, men jag är fortfarande tacksam för den stunden. Alla har tillfört något till mitt liv, ibland har det varit en hård läxa och ibland har det varit…