Fortsätt till huvudinnehåll

Lyxig fritid med löpning, paddling och laavubygge

Nu är det redan torsdag och arbetsveckan är snart slut. Kan konstatera att jag haft en supervecka så här långt. Jag känner mig priviligerad som har möjlighet att utöva så många roliga fritidsintressen och jag känner mig tacksam över att jag får ha det så här bra.

Måndagen startade jag upp med en löplänk hem till Jakobstad från mina föräldrars hus i Lövö. Det finns en genväg via Staraby som går på små mysiga vägar och passar utmärkt för en joggingtur. Länken började väldigt trögt på tunga ben, men det blev lättare mot slutet när jag väl kom in i rytmen. Lite hade jag hoppats att vår långa vandring skulle ha höjt konditionen lite, men verkar inte vara så. Fastän det kändes lite tungt ett tag så njöt jag av att få vara ute i naturen och röra på mig.


Vardagsmotion.

Laavun börjar ta form.



Tisdagskvällen ägnade vi oss åt paddling. Det blev en tur till husvagnscampingen i Larsmo. Det blåste ganska friskt, men på ditvägen hade vi medvind och för det mesta bra skydd av Vikarholmen. Det var endast den sista biten över fjärden som vi fick paddla på lite mera i den ganska starka sidvinden. Väl framme vid campingen blev vi bjudna på kaffe och smörgåsar. På tillbakavägen fick vi syn på en utter (tror vi) som kom simmandes en bit framför oss, men den försvann sen bakom några stenar så vi fick ingen närmare titt på den. Det var roligt att få pröva våra kajaker i lite blåsigare väder och vi kunde konstatera att de känns väldigt stabila fastän det ställvis vågade lite mera.


Mamma och pappa kom ut med kaffe och nybakta bullar till oss. Tack! 




Igår blev det fortsättning på laavubygget som vi skrivit om tidigare här. Nu skulle stockarna som vi barkade förra året flyttas till platsen var laavun ska stå. En del var redan på plats och grunden till laavun var redan gjord, men resten av stockarna bar vi några hundra meter ut på mossen. Det blev lite styrketräning och koordinationsövning, inte helt lätt att styra bland träden med en flera meter lång stock på axeln, men nu är de allra flesta stockarna flyttade ut på mossen. Det är nu själva byggandet av laavun tar vid, känner mig själv inte så händig i själva byggprocessen, men det är ändå intressant att se hur det går till. Kommer att bli så bra när det blir klart!

Ikväll står det moutainbiking på schemat. Njuter av livet!

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"