Fortsätt till huvudinnehåll

Söndagslunch på Prästgrundet

Idag har varit en fantastisk dag för paddling och vi tog tillfället i akt och begav oss tillsammans med våra vänner Christel och Tom ut på en söndagstur. De flesta av föreningens kajaker var uthyrda så Christel och Tom fick ta de två som fanns kvar i skjulet. Inget fel på dem heller förutom att den som Tom hade saknar styrsystem så den är inte så kursstabil.

Vi paddlade iväg i ljuvligt sommarväder och ganska snabbt var vi framme vid Prästgrundet där vi hade planerat att ta lunchpaus. Det visade sig finnas en del fyrfota, ulliga invånare på ön, men de blev rädda när vi närmade oss och rymde fältet till andra sidan av ön. Prästgrundet lär vara en populär plats att tälta på och det syntes spår av en eldstad på klipporna. Vi tillredde vår lunch med utsikt över fjärden och hade det riktigt skönt och mysigt på de solvarma klipporna. Lunchen var inte märkvärdig, men smakade så mycket bättre bara för att man åt den utomhus. Hur bra får man ha det? Vacker natur, solsken, god mat, goda vänner och en ledig dag, jag kan inte klaga på tillvaron.

Efter att vi latat oss en stund efter maten paddlade vi iväg igen och nu hade det börjat blåsa lite smått. För Tom som inte hade varken roder eller skädda blev det lite smått jobbigt så vi tog en lite kortare tur än vi till först hade planerat. På hemvägen såg vi en stor flock med änder som höll till i en liten vik, de verkade vara ganska tama så misstänker att de brukar bli matade av de som bor där omkring.

Väl framme vid Svanen igen blev det en glass i cafeterian innan vi återvände hem. Nu har vi fått dagens soldos känns det som. Imorgon kickar Löparpaletten igång, ska bli spännande att se vad som väntar. För övrigt kan vi berätta att vi i september börjar på vildmarksguideutbildningen Vigu och den kör igång med en veckas fjällvandring i Lemmenjoki nationalpark. Det ser vi fram emot!

Önskar er alla en trevlig söndagkväll!

Christel, Tom och Camilla.

För liten tunnel för båtar, men med kajaken går det bra.


Lyxkaffe!

Jesper njuter av söndagslunchen.

Skinkpasta.


Djungelkänsla genom vassen. 



Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…