Fortsätt till huvudinnehåll

Trött, men lycklig. Cykling och paddelutfärd.

Det har varit en intensiv start på helgen och nu känner jag mig riktigt trött, men det är en skön trötthetskänsla. En sån man får när man har gjort något fysiskt ansträngande. Igår kväll hoppade vi på cyklarna och snurrade på i Ådöskogen i två timmar och det hann nästan bli mörkt innan vi var hemma. Det blev en rolig runda på 25 km tillsammans med våra vänner. Kändes i bena i morse.

Idag har vi suttit i kajakerna mest hela dagen. Vi kom till kanotskjulet vid halv 11 och kikade först lite på fiskekajakutställningen som pågick där. Efter att vi lastat våra egna kajaker på biltaket åkte vi iväg till Sonamo båthamn. Där mötte vi de andra som skulle delta i Botnia Canoes paddlingsträff och i samlad trupp paddlade vi först över till Köpmanholmen där vi åt lunch. Vi blev serverade utsökt goda hamburgermåltider och kunde fortsätta efteråt med mätta magar.

I land vid Köpmanholmen innan maten. 

Gänget paddlar iväg. 
Vi paddlade sedan norrut genom en stenig, men ack så vacker skärgård. Andra stoppet kom efter ca 7 km på Storgrundet, en av de yttersta holmarna i Larsmo skärgård. Vi såg inte till några sommarstugor där, men spår efter får fanns det i alla fall. Vi tog en kortare kaffepaus på den vackra, vilda holmen, där växte både blåbär och havtorn, men havtornen var inte mogna än.

Paus vid Storgrundet

Graftonmonumentet



Efter pausen svängde vi söderut igen och nu paddlade vi på utsidan av Storgrundet och det blev genast lite livligare vatten. Vi kände att våra kajaker, nu utan packning, inte alls känns lika stabila i vågorna. Det blev väldigt guppigt jämfört med under paddlingshelgen när vi hade full packning, men det gick nog bra ändå. Så småningom kom vi till Graftonmonumentet där vi stannade och tog en gruppbild innan vi fortsatte inomskärs till "Brunos" vid Flaskskärssanden där vi tog paus nr tre. "Brunos" är en allmän landstigningsplats som underhålls av Skärgårdsrådet. Där finns en stuga som är öppen för allmänheten med eldstad och övernattningsmöjligheter. På utsidan finns en grillplats, vedförråd och utedass. En trevlig liten holme, vi grillade korv där innan vi så småningom paddlade de återstående kilometrarna tillbaka till Sonamo båthamn. Det blev en tur på nästan 19 km.

Påväg in till 'Brunos'

Fiskestugan på Brunos. Får användas fritt idag. 

Fotografin på väggen. 

Korvgrillning och kaffekokande i full gång. 

Bild av vår rutt. Har lyckats få Storgrundet fel på båda ställen och
tillbaka rutten från Brunos är lite gömd under textrutan. 
Det har varit en riktigt trevlig dag och vi har sett många nya ställen i skärgården och ännu finns det massor av nya ställen att upptäcka. Var även roligt att få diskutera med erfarna paddlare om allt från utrustning till teknik och jag fick riktigt goda tekniktips, så nu är det bara att öva för att få till en så effektiv och snygg paddlingsteknik som möjligt. Framåt tar man ju sig med i princip vilken teknik som helst, men vid långa paddlingar är det ju bra att ha en effektiv teknik som tar dig framåt lätt och smidigt. Nu är det skönt att bara få sitta på soffan resten av kvällen och imorgon tror jag det blir vilodag hos oss.

/Camilla och Jesper


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"