En blogg om vårt friluftsföretag och våra privata strapatser
Leta i den här bloggen
Vi överlevde!
Jag hade ångest inför denna utmaning flera veckor i förväg. Jag utan mat i flera dagar, ingen bra kombination. När jag är hungrig och trött blir jag milt sagt lättirriterad och lite vad som helst kan flyga ur munnen på mig. Nu skulle jag då bege mig ut i skogen i flera dagar utan mat och min värsta farhåga var att jag pga någon mindre genomtänkt kommentar från min sida skulle bli osams med någon av mina kurskamrater.
Torsdagmorgon kom och tiden var inne för överlevnadskurs. Kursen startade med ett teoripass under förmiddagen som hölls av vår överlevnadsexpert Ingvar Krancher. Vi intog lunch på skolan som skulle bli vår sista riktiga måltid för några dagar framåt. Efter lunchen åkte vi ut till skogs och nu började allvaret. Utrustningen skulle gås igenom och den personliga utrustning vi fick ha med oss var minimal. Torsdagseftermiddagen och kvällen gick sen åt till att bygga läger och göra upp eld inför natten. Tallbarrste kokades över elden och det var en dryck som vi blev rätt bekanta med under de följande dagarna.
Här tillverkas ryggsäckar på löpande band.
Jag sov hyggligt bra under den första natten och kände mig rätt pigg på morgonen, men under förmiddagen kom huvudvärken smygandes. Den blev min ständiga plågoande under dagen, som annars bjöd på intressant och lärorikt program. Ingvar som jobbat inom svenska försvaret var verkligen kunnig inom sitt område och visste vad han pratade om. Vi lärde oss massor under dessa fyra dagar, även om koncentrationen svek mellan varven till följd av bristande energi. Att tända eld, söka föda, ta ut färdriktning, bygga vindskydd var några av sakerna som behandlades under kursen.
Fiskelycka!
Roy myser i vindskyddet.
Lördagsmorgonen var för mig personligen den tyngsta av alla. Då kände jag mig riktigt låg på energi och minsta ansträngning gav mig hjärtklappningar. Jag kämpade på med hjälp av stödjande och peppande kurskamrater och fram emot eftermiddagen började det kännas lättare igen. Det var väldigt intressant, om även mödosamt, att se hur jag själv reagerade i en situation med begränsad tillgång till mat. I början av kursen fick vi lära oss att i en överlevnadssituation handlar 80% om psykologisk påverkan och endast 20% om fysiologisk påverkan. När det kändes som allra värst försökte jag intala mig själv om detta, viljan att kämpa vidare betyder allt i en riktig överlevnadssituation.
Här är vi klara, Laura, Ville och Jesper kokar soppa och käkar smörgås!
Röksignaler. Tack för bilderna Mikael Sten.
Söndagen kom och kursen var slut, vi klarade det! Kändes underbart att ha klarat utmaningen, jag kan konstatera att jag klarar mer än vad jag tror. Det gäller att tänka rätt så går det vägen. Avslutar med ett citat ur boken "Handbok Överlevnad":
"Få har dött av att kämpa vidare, fler däremot av att ge upp."
Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått. Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer. Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen. Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack. Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats. I Korsholm höll vi ...
En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park. Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...
Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister. I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare. Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet. När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi...
Kommentarer
Skicka en kommentar