Fortsätt till huvudinnehåll

Årets första och sista långfärdstur på Larsmosjön

Så var det då äntligen dags för den efterlängtade säsongspremiären för långfärdsskridskoåkning. Väskorna var packade och stod klara genast när Jesper kom hem från jobbet, så vi begav oss iväg så fort som möjligt, för att utnyttja de sista timmarna av dagsljuset. Vi åkte till Assarskär i Larsmo där vi gjort våra flesta långfärdsturer. Det var full rulle på isen med både hockeyspelande och isfiske. Efter att ha fått krånglat på oss skridskorna vilket inte var alldeles lätt på den superhala isen, kunde vi ta de första skridskoskären på en blank, svart is.





Jag tror faktiskt inte jag förut har haft privilegiet att få åka på sån is som vi åkte på idag. Det var inte perfekt is överallt, men det var många fina partier med helt blank och polerad is där du inte behöver anstränga dig för att åka ens, det bara glider fram. Det är svårt att beskriva känslan som uppstår när man glider fram på den svarta isen och allting är alldeles tyst runt om, endast ljudet av skridskobladen som skär mot isen hörs. Det blir speciellt påtagligt om du åkt över ett parti med skröplig is och sen kommer in på fin blankis, en alldeles underbar känsla.


Det var stabila isar på de flesta ställen, men på ett ställe när Jesper smällde ispiken i isen så sprack isen och sprickan vandrade vidare ett par, tre meter innan den stannade. När vi började titta runt oss insåg vi att vi stod mitt i en vindbrunn, vilket förklarade varför isen var så pass mycket svagare just där. Det gäller att se upp var man färdas, men som tur var isen ändå förhållandevis tjock även i vindbrunnen.


Efter en timmes åkning hade vi tänkt avsluta för dagen, men föret var så bra så vi hade väldigt svårt att nöja oss med endast en timmes åkning. Vi ringde därför efter skjuts och åkte några kilometer till i medvind och det gick ruskigt fort. Väl framme vid avtalad plats väntade vår skjuts, tack Robin för skjutsen! Mycket nöjda med premiärturen väntar vi på några lediga dagar, minusgrader och mera skridskoåkning.


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan fö…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…

Måndagmorgon i oktober

Måndagmorgon igen, jag sitter i soffan med min kaffekopp och laptopen, ute visar temperaturen på -1 grad och Kaa är pigg som de flesta morgnar och pockar på min uppmärksamhet med sitt hallåande. Jag fick ett plötsligt infall av att skriva ett inlägg till bloggen som har en tendens att stanna av lite varje höst, inga undantag där denna höst heller. Idag har jag inga uppdrag ute på fältet så det blir jobb hemifrån istället. Dagens uppgift är att få klart en artikel som jag skriver till Finlands natur så det passar bra med lite uppvärmning i skrivandet.

Det känns ännu lite overkligt att jag faktiskt jobbar med mitt eget företag, samtidigt som jag tycker att jag börjar få lite rutin på saker och ting. Vi konstaterade i helgen med Jesper att mitt humör har ändrats så mycket till det bättre efter att jag slutat jobba på bageriet, mitt tålamod har förlängts med det dubbla och jag känner mig mycket mera rofylld och glad överlag än tidigare. Det är en härlig känsla att känna även om jag inte p…