Fortsätt till huvudinnehåll

Julgransjakten

Vägen framför oss är glashal, vi vill ju komma fram fort, men det går bara inte. Bilen sladdar ändå hit och dit fastän vi tar oss fram i snigelfart. Det är fortfarande mörkt och nervositeten blir påtagligare ju närmare målet vi kommer. Har någon hunnit före oss, vi försöker tyda spåren på vägen, men det är omöjligt att säga om det är morgonens spår eller inte. Vi befinner oss i Larsmo på skogsägarna Österbottens anordnade julgransgeocaching. 

För några dagar sedan stod det om evenemanget i Öt, jag missade det själv, men min chef på jobbet berättade om det. Tur var väl det, annars hade det gått oss förbi, men som det nu var kollade vi upp evenemanget och tyckte det lät kul så vi bestämde oss för att delta. Igår kväll laddade vi telefonerna och gps:en, ställde väckarklockan på 7 för att vara redo i morse när koordinaterna för julgransjakten publicerades kl 8.00. 

På väg efter att ha fått koordinaterna.



Totalt fanns runt 120 granar utplacerade i hela Finland redo att hämtas av de som först hittade dem. I Österbotten fanns det 3 stycken granar, en i södra, en i norra och en i mellersta Österbotten. Granarna var färdigt huggna och pyntade med band. Även tröstpriser fanns/finns att hämtas, samt en loggbok där alla julgransjägare får skriva sitt namn. 

Lite före kl 8 satte vi oss i bilen och körde ut ur stan, vi stannade vid en strategiskt bra plats för att ha lätt att köra vidare så fort vi fått koordinaterna. Prick kl 8.00 publicerades koordinaterna och efter en del strul fick vi äntligen in dem i gps:en och kunde konstatera att vårt områdes gran fanns i Larsmo. Vi körde dit så fort vi kunde och ca en halv timme senare körde vi in på båthamnsparkeringen vid Inre Bergskär. Inga andra bilar syntes till. Jag formligen kastade mig ur bilen, blev irriterad på Jesper som enligt mig var alltför långsam, drog på mig pannlampan och började småspringande ta mig uppför berget ut mot udden. Pulsen var hög och adrenalinet pumpade - tävlingsinstinkten var precis där den skulle, jakten var igång! Jesper fick först syn på den, där stod den, vi var först på plats och granen var vår! Wohoo! Klockan 8.36 loggade vi vårt fynd i loggboken. Vilken lyckad jakt och vilket roligt evenemang, tack till skogsvårdsföreningen Österbotten. På väg därifrån mötte vi nästa julgransjägare, han fick nöja sig med tröstepris, men verkade nöjd ändå. Tänk att en vanlig lördagmorgon kan bli så spännande. Nu står vår gran på utsidan och väntar på att få komma in och bli pyntad. Trevlig helg på er alla!

Först på plats! Stoltserar med vår nyvunna gran :)

Jesper spänner fast granen på biltaket.




/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Nej nu får det vara nog!!

Det är sällan jag höjer min röst i sociala medier, men nu har bägaren runnit över. Vad jag pratar om är nedskräpning. Under vår vistelse i Norge hade jag en och annan diskussion med en av mina nordiska kollegor om likheter och olikheter mellan de nordiska länderna. En av dessa diskussioner minns jag särskilt väl och det var när min kollega sa att mängden skräp längs vägarna ökar drastiskt så fort man kommer över till den finska sidan av gränsen. Först sa jag genast emot och hävdade bestämt att det är ju städat i Finland, här finns inte mycket skräp i dikena. Sen började jag tänka efter och kom fram till att nog finns det ju ett och annat skräp både här och där. Om det faktiskt är mer än i de andra nordiska länderna vågar jag inte uttala mig om, men nu tar vi och koncentrerar oss på Finland och framför allt vår egen närmiljö. Som alltid om våren dyker allt skräp upp som begravdes när snön kom och kanske mer därtill av sånt som gömts i snö under vintern. När vi nu är hemma i Jakobstad

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället. Jesper har byggt ett matbord till mina pojkar.  Månljus över Finndalen. Vilja är dörrvakt.  Jag serverar vodkashottar i isbaren.  Vilja med Tamokfjellet i bakgrunden.  Whiteout på fjället.  Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgiv