Fortsätt till huvudinnehåll

Knivtillverkning, egen kniv från scratch.

Efter lite påtryckningar får jag väl skriva några rader om knivkursen som jag deltog i nu i höst.

Pedersöre MI ordnade i år såsom några år tidigare en knivkurs i sursik skola, kursledaren var den mycket duktiga knivmakaren från Bennäs - Simon Nylund. Läs mera om dom och kolla in deras arbeten på Nylundknives.

Vid första tillfället gick vi lite igenom grunderna i knivtillverkning, såsom grundmått, material och annan "inside-info". Innan vi startade tänkte jag - hur länge kan detta ta, jag kommer kanske behöva 2 tillfällen för att tillverka en kniv. Så fel jag hade.

Bladen tillverkar Simon och hans bror själva, Nylund bladet som ni kan se på ena bilden här under.
Bladet och lite tillbehör köptes av Simon vid dom första tillfällena. Resten av materialet köptes från Brisa (som finns stationerad i Sandsund).

Efter att jag klurat ut ungefär hur jag ville att kniven skulle se ut skissades en ritning upp och tillverkningen kunde börja. Detta är verkligen ett petnoga jobb och minsta lilla felsteg kommer att påverka slutresultatet.


Man börjar då tex. med att borra och slipa, slipa och slipa hålet för knivbladsskaftet tills bladet passar perfekt in i det blivande handtaget. Här under kan ni se hur ett skaft kan se ut innan man börjar.

Bild lånad av Brisa.fi


Gör man handtaget i flera delar kan man använda sig av olika typer av distanser eller brickor för att kanske snygga till kniven lite och ge den en viss finess.  

När alla delar är inpassade i varandra så att dom ligger PERFEKT mot varandra är det dags att limma. Limning sker nästan uteslutande med 2-komponentslim.

Efter att man limmat är det dags att börja forma sina träbitar till något som liknar en kniv, grovjobbet görs vanligen på en bandslip av något slag. Är man skicklig kan man faktiskt göra det mesta av jobbet på just bandslipen.

Är man nöjd med utformningen övergår man till en fil och gör dom sista detaljerna på handtaget med den. Detaljer man gör med filen kan t.ex. vara små fåror som ni ser på bilden under i det svart-silvriga materialet.



Efteråt är det sandpapper ända upp till P3000 eller ännu finare beroende på hur mycket glans man sedan vill ha i kniven. Sen återstår bara att doppa handtaget i olja för att få en fin yta och för att göra så att träet bla. står bättre emot vatten.

Vad som nu återstår är knivslidan.

Fodralet gjordes då förståss av läder, och detta med läder är ju även det en hel vetenskap i sig. Kommer inte att gå in på detalj hur slidan tillverkades men i korthet:

Gör en mall i papper
Rita ut på lädret
Skär till läderbiten och slipa vid behov
Ha lädret att ligga i vattnet ungefär 5 minuter så att det är blött igenom.
Förpicka hålen för sömmen.
Sy ihop biten till ett fodral, tillsätt olika öglor eller band till upphängning
Forma slidan bra uppefter kniven
Gör mönster i slidan för att piffa upp den
När den torkat kan man färga lädret om så önskas.



Detta var en kort genomgång, finns det frågor så tveka inte! Jag tror också att Simon eller Brisa svarar på frågor angående knivtillverkning så är du intresserad så ta kontakt.


/Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer