Fortsätt till huvudinnehåll

En midsommar under vatten

Förra året firades midsommaren i Sarek och det känns inte alls länge sen, men redan har ett år till upplevts. I år firade vi midsommar på betydligt närmare håll, närmare bestämt Fäboda. På torsdageftermiddag packade vi bilen full med mat, kläder, mera mat, papegoja och kajaker och åkte iväg till Näseskatan i Fäboda. Där har Jespers familj sommarstuga och till vår stora glädje finns där en liten stockstuga som vi får använda när vi vill.

Kaa har också varit med hela helgen. 

Så fort vi installerat oss i stugan åkte torrdräkterna på och vi lastade kajakerna på kärran och begav oss ner till stranden. Jag var mycket tveksam och hittade på en massa ursäkter för att slippa, men ville ju nog ändå innerst inne öva på eskimåsvängen fastän det känns så skrämmande. Som tur godtog inte Jesper mina dåliga ursäkter och det tog inte lång stund innan vi var ute i det kyliga vattnet. Som alltid när det gäller något skrämmande vill jag få det fort överstökat och började genast med att öva på eskimåsvängen. Med Jesper vid min sida började jag först med att hålla i hans händer och kippade upp och ner i kajaken. Det gick bra även om jag höll på att få en chock av det kalla vattnet när huvudet for under vattnet. Jag fortsatte med att vinka upp och ner i kajaken med paddeln i händerna och nu tog Jesper bara tag i min paddel och förde den "på rätt spår" för att jag skulle få in rörelsen. Efter att jag övat detta x antal gånger fick Jesper stiga till sidan och jag började öva själv, han stod bara i närheten ifall hjälp skulle behövas. Till slut satte jag den, jag gjorde en eskimåsväng helt på egen hand av egen kraft!

Ett glädjeskutt :)

På morgonpromenad längs stranden.


Naturskönt i Fäboda.

Det som i vintras kändes otänkbart kändes nu till och med roligt. Jag är så stolt över mig själv! Inte bara för att jag klarat eskimåsvängen, men för att jag trotsat min rädsla för att vara upp och ner i vattnet och besegrat den. Det är stort för mig! Tack till Leif och Jesper som tränat tålmodigt med mig!

Efter att jag nu hade varit upp och ner i vattnet ett 40-tal gånger hade jag ingen balans när jag steg ur kajaken, världen snurrade och jag hade svårt att få kajaken uppdragen på land. En del blir berusade av alkohol på midsommar och andra blir snurriga av för många varv upp och ner i kajaken. :D Kvällen avslutades på bästa vis i en varm och skön bastu, det behövdes för mina stelfrusna fingrar.

Vi fortsatte öva både på fredagen och lördagen och nu känns det som att jag har fått grepp om eskimåsvängen, men det gäller att träna och träna och träna för så lätt händer det att man tappar den igen. Sen behöver jag träna att kapsejsa oförutsett, från andra hållet, i höga vågor osv osv. Men just nu tänker jag bara tillåta mig att njuta av ögonblicket, det tycker jag faktiskt jag har gjort mig förtjänt av.

Jag ska också passa på att tipsa er om vår tjejpaddling som går av stapeln 8-9.7, en riktig njutarpaddling utan krav på varken det ena eller andra. Kom med och njut! Se mera info här.

Ha en skön fortsättning på veckan!

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"