Fortsätt till huvudinnehåll

Långfärdsskridsko med Vigu

Efter en lång paus från Vigustudierna slapp vi äntligen iväg på kurs i helgen. På programmet för denna kurs hade vi långfärdsskridsko och platsen blev denna gång Björköby på Replot. Ju närmare Björköby vi kom desto mera snö låg det på marken. Aningen oroade för hur det skulle gå med vårt skrinnande inledde vi kursen med ett teoripass på fredag eftermiddag. Vår kursledare Jan Ingerlund kom från Sverige, han har lång erfarenhet av långfärdsskridsko. Under teorin gick vi igenom bl.a. utrustning som behövs vid långfärdsskrinning och efter det följde iskunskap. Mycket mera hann vi inte med under fredagen, väskorna packades under kvällen så att vi skulle vara startklara för avfärd till Oravais följande morgon, var det för tillfället fanns bästa prognosen för farbara isar.








Temperaturmätaren i bilen visade på -17 när vi anlände till Vinlax i Oravais. Det fanns ett tunt snötäcke på isen, men det var lätt pudersnö så det gick helt bra att ta sig fram på skridskor. När alla fått på sig sina åkdon och ryggsäckar startade vi dagens tur. Det tog inte lång stund innan vi fick upp värmen. Solen orkade just och just upp under förmiddagen, men med eller utan sol visade vinterlandskapet upp sig från sin bästa sida. Vi såg spår av utter på flera ställen och en del av gänget hade också sett en räv komma trippande över isen. Vi skrinnade ända tills solen gick ner med korta pauser emellanåt. Det blev en duktig runda på nästan 31 km och jag måste säga att jag var mäkta imponerad över att de som stod på långfärdsskrinnare för första gången gjorde detta som debuttur. Tyvärr blev det inte så mycket iskunskap eftersom isen var täckt av snö, men vädret rår man inte på. Det var ett ganska trött gäng på kvällen efteråt, men vi orkade ännu med lite mera iskunskapsteori efter bastun och middagen. De flesta sov nog gott den natten.







Söndagens tur startade från Replotbron och det blev en tur runt Djupskäret ut mot södra Vallgrund. Föret på söndagen var mycket trögare än på lördagen eftersom snön på isen där hade legat mycket längre och hade börjat ta fast. Det fanns också små drivor här och där och det blev ganska många vurpor och nära-på-vurpor under dagen. Vi hade ändå en fantastiskt fin dag och fick se solen gå upp över den vintervita skärgården. Pauserna blev ganska korta eftersom det snabbt blev kallt när man inte var i rörelse, det är en utmaning att klä sig rätt när man ska vara ute länge i kylan. Kursen avslutades vid 13-tiden på söndagen och trötta, men nöjda påbörjade vi hemresan som för vår del var lite kortare den här gången, vilket uppskattades stort av oss österbottningar! Det var en givande kurs även om de riktiga blankisarna uteblev denna gång. Jag är redan tagen av denna friluftsgren och jag tror att bland våra förstagångsåkare blev ganska många flera också tagna av långfärdsskrinning. Vi tackar för denna kurs och ser hoppas på några flera fina åkturer ännu i vinter!

Till slut vill vi påminna om att inte ta några onödiga risker på isen. Åk aldrig ut ensam och se till att ha ordentlig utrustning med och vattentätt packade ombyteskläder.


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan fö…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…

Måndagmorgon i oktober

Måndagmorgon igen, jag sitter i soffan med min kaffekopp och laptopen, ute visar temperaturen på -1 grad och Kaa är pigg som de flesta morgnar och pockar på min uppmärksamhet med sitt hallåande. Jag fick ett plötsligt infall av att skriva ett inlägg till bloggen som har en tendens att stanna av lite varje höst, inga undantag där denna höst heller. Idag har jag inga uppdrag ute på fältet så det blir jobb hemifrån istället. Dagens uppgift är att få klart en artikel som jag skriver till Finlands natur så det passar bra med lite uppvärmning i skrivandet.

Det känns ännu lite overkligt att jag faktiskt jobbar med mitt eget företag, samtidigt som jag tycker att jag börjar få lite rutin på saker och ting. Vi konstaterade i helgen med Jesper att mitt humör har ändrats så mycket till det bättre efter att jag slutat jobba på bageriet, mitt tålamod har förlängts med det dubbla och jag känner mig mycket mera rofylld och glad överlag än tidigare. Det är en härlig känsla att känna även om jag inte p…