Fortsätt till huvudinnehåll

Friluftsmatlagning och Fäbodaloppet

Vilken intensiv helg det har varit, men hunnit med så mycket skoj! Fredagkvällen spenderade jag med min kära syster och vi gick på Madrigalenskappremiären. Riktigt rolig show, blev imponerad över vilka förmågor det finns i den populära damkören. På lördag hade vi det andra tillfället med friluftsmatlagningskursen. Vi åkte ut till Fäboda och stationerade oss vid Wiiks stuga där vi tillredde en trerätters middag bestående av kantarellsoppa, rosmarinbröd, thai-gryta, vitchokladkräm och äppelkaka. Jag kan säga att det var ett gäng mätta matkursister som begav sig iväg från Wiiks stuga ett antal timmar senare. Vi hade hur som helst en mycket trevlig kurs, tack till deltagarna för visat intresse.

Förrätt på gång.

Kantarellsoppa och rosmarinbröd.

Vitchokladkräm.


Tänkte dela med mig av ett av recepten som vi tillagade under kursen. Supergod efterrätt, receptet hämtat ur boken "Fjällmat" skriven av Eric Tornblad.


Äppelkaka

2-4 portioner
 


Ingredienser: 
50 gram torkade äpplen
1 tsk kanel
1 dl socker
50 gram smör
6 digestivekex (vi bytte ut dem mot havrekex)

Blötlägg äpplena i en kvart, gärna i hett vatten. Häll av blötläggningsvattnet och blanda i kanelen. Blanda hälften av smöret och allt socker i en panna eller kastrull. När det karamelliserat sig, dvs. blivit brunt och börjat dofta kola, så blandar du i äpplena. Låt stå i ett par minuter på låg effekt. Blanda under tiden resten av smöret med smulade digestivekex, blandningen häller du sedan över äppel- och kanelblandningen. Låt svalna en liten stund och servera. (Mycket gott med vaniljsås till). 

Idag - söndag tog jag mig utanför min bekvämlighetszon en bra bit. Visst, jag har cyklat mtb några år, men inte speciellt regelbundet, speciellt inte denna sommar. Så att delta i ett mtb-lopp var kanske inte det mest självklara att göra, men vi anmälde oss till motionsklassen så det kändes inte i anmälningsskedet så jätteallvarligt. När vi sen kom till tävlingsplatsen idag var jag ändå fruktansvärt nervös. Jag är en tävlingsmänniska, även om jag tänker att jag ska bara ta det lugnt så är det sällan så i verkligheten. Jesper var lugn som en filbunke så för oss var det omsvängda roller, det brukar vara han som är nervös och jag som är lugn men inte idag.

Nervöst i väntan på start.



Starten gick kl. 13 och motionsklassen startade samtidigt som tävlingsklassen. Motionsklassen var 15 km lång medan tävlingscyklisterna körde banan två varv och alltså 30 km. Vi ställde oss längst bak vid starten och det var helt klokt för vilken fart de hade när starten gick. Jag försökte hänga på medan Jesper insåg att vi inte skulle orka speciellt långt om vi höll den farten. Redan efter nån kilometer hade jag mjölksyra i benen, vi drog ner på tempot lite och jag hann redan tänka hur jag skulle orka genom hela banan. När vi sen kom till lite mera tekniska partier och det började gå långsammare började det kännas lite bättre. Efter ett tag såg vi ryggen på en annan deltagare och så småningom passerade vi också hen och självförtroendet växte lite.

Nöjda efter slutfört lopp!


Jesper peppade mig genom hela banan och vi kunde ännu passera en deltagare innan vi tog oss i mål lite över en timme senare. Ingen lysande tid på något vis, men jag är mycket nöjd när jag kunde konstatera att min tekniska åkning förbättrats en hel del. Det var på de tekniska partierna vi hann ikapp de andra deltagarna. All eloge till Jesper som varit min lärare, tror det var roligt för honom också att se sin "adept" gå framåt i utvecklingen.

Kunde också konstatera att jag i en tävlingssituation blev mycket modigare än vad jag annars skulle vara. Jag funderade inte så mycket utan körde på bara. Ibland kan det verkligen vara hälsosamt att ta sig utanför sina bekvämlighetsgränser. Jag är i alla fall mycket nöjd att jag deltog och slutförde hela loppet. Roligt att det arrangeras dylika lopp i närregionen, tack till IF Brahe för ett välordnat lopp.

Nu är vi redo för en ny vecka och redan imorgon börjar vi med den första arbiskursen i Nykarleby. Det är Rokuavandrarna som står på tur denna gång och imorgon drar vi igång med ett infotillfälle inför vandringen. Det ser vi fram emot.

Ha en trevlig vecka!

Camilla


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…