Fortsätt till huvudinnehåll

Vuokatti Rogaining

Om ca två veckor ska jag göra orienteringsprov och jag har under sensommaren övat lite inför detta genom att delta i skärmjakten som är motionsorientering ordnad av nejdens idrottsföreningar. Jag hade endast tänkt delta några ggr för att öva lite, men det har varit så roligt så jag var med så många gånger jag hann innan säsongens skärmjakt tog slut förra onsdagen. 

Mera orientering blev det dock i helgen i form av deltagande i Vuokatti Rogaining 2016. Nu sitter många säkert som frågetecken och det gjorde jag också då för ca tre veckor sen när jag första gången såg tävlingsinbjudan till evenemanget. Jag ska börja med att förklara vad Rogaining är. Rogaining är en långdistansorientering där man samlar så många poäng som möjligt under en viss tid. Man tävlar i lag på 2-5 personer och laget ska under tävlingstiden samla så många poäng som möjligt och kontrollerna får tas i vilken ordning som helst. Kontrollerna ger olika poäng beroende på avstånd, teknisk svårighet och kupering. Ursprungligen var tävlingstiden alltid 24 h, men nu finns det tävlingar med mycket kortare tävlingstid också. Rogaining kommer från början från Australien och namnet på sporten sägs komma från en ihopslagning av grundarnas namn: Rodd, Gall och Neill. 

Så här såg kartan ut.

Vi var ett gäng på fyra tjejer som skulle åka till Vuokatti över en helg för att idka lite friluftsliv, äta gott och umgås. När jag sökte runt på nätet för att kolla lite vad man kan göra i Vuokatti hittade jag av en händelse evenemanget Vuokatti Rogaining som dessutom råkade ske just denna helg som vi hade planerat in för vår Vuokattivistelse. Jag tyckte det såg roligt ut och i tävlingsinbjudan stod det att tävlingen passar för alla som gillar att röra på sig ute i naturen. Jag presenterade idén för tjejerna och efter att vi skippat mtb-klassen var alla med på noterna. Vi anmälde vårt lag "Crix 'n Chicks" till den öppna 2 h klassen. 

På fredagkväll när vi anlände till Vuokatti körde vi via Break Sokos Hotel och anmälde oss till tävlingskansliet och fick där veta att vi var det enda 4-mannalaget som var anmälda. Kl. 8.00 på lördagmorgon delades kartorna ut och lagen fick börja planera sina rutter. Kl. 10.00 var det start för alla klasser samtidigt. De olika klasserna var 2 h öppen klass, 4 h öppen mtb-klass, 8 h damklass, herrklass och mixedklass. 

På lördagmorgon strax efter kl. 8.00 anlände vi till tävlingsplatsen vid Heikkilän Pirtti. Det låg spänning i luften och det var bilar parkerade överallt på området. När vi kom in till kartutdelningen var det redan full rulle där. Alla bord var upptagna av förväntningsfulla orienterare som satt och planerade sina rutter. Vi kände oss rätt bortkomna och hade inte ens med oss en penna, medan andra satt med markeringspennor, anslagstavlor och nålar och ritade sina rutter. Vi hittade ett hörn i hallen där vi slog oss ner och började planera vår rutt. Ca 15 minuter senare var vi klara, sen fick vi sitta och vänta på starten. 

Planering av rutt. 


Alltid lika roligt att få syn på skärmen. 



Det regnade ute och var rätt så kallt och eftersom vårt lag skulle promenera fick överdragskläderna lämna på. Strax före kl. 10 samlades alla lagen ute på gården och vi konstaterade att vi inte riktigt passade in i mängden av alla tightsklädda damer och herrar. Starten var smått kaotisk med folk som åkte iväg åt alla håll, en del till fots och en del på cykel, 115 stycken lär vi ha varit sammanlagt. Till reglerna hör att medlemmarna i ett lag under tävlingens gång inte får vara mer än 50 meter från varandra. Vid en kontroll måste alla lagets medlemmar vara högst 10 meter från kontrollen. 

2 h gick snabbt, vi hade planerat in en rutt med 10 kontroller och sen skulle vi se på klockan och avgöra om vi hann med mera, men under de 2 h hann vi med endast 5 kontroller. Vi kom i mål med 7 minuter till godo, men ändå inte tillräckligt med tid för att ta en kontroll till. Minuspoäng vill man inte få, för varje påbörjad minut över maxtiden får man en minuspoäng. Vi skrapade ihop 29 poäng vilket gav oss en 17:nde plats, 20 lag deltog i 2 h klassen. Det vinnande laget hade 96 poäng och hade färdats hela 21 km! 

Nöjda och glada över att ha genomfört vår första Rogainingtävling fortsatte vi sen vår Vuokattihelg med bastubad och den traditionella Death by chocolate-kakan. Jag kan inte tala för de andra som var med, men jag vet att det var inte min sista Rogaining. Nästa gång kommer även jag att dra på löpartightsen och ge järnet! 

På söndagen fortsatte vi Vuokattihelgen med lite cykling... 


... och backlöpning. 


Tack för en trevlig helg tjejer, det gjorde vi bra! Och egentligen vann vi ju 4-mannalagsklassen ;)



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …