Fortsätt till huvudinnehåll

Helgpaddling i Esse å. Lappajärvi - Lappfors.

På lördagen var det då dags för den efterlängtade paddlingshelgen. Vi var ett gäng på sex personer som skulle ta oss nerför ån från Lappajärvi till Björkfors kraftverk i Lappfors. Glada i hågen styrde vi nosen mot Lappfors där vi mötte Mattias för en snabb palaver angående rutten och för att få all utrustning. Sen bar det iväg till Halkosaari i Lappajärvi. Vi hittade våra gröna kanadensare vid Niska damm och packade i all utrustning i dem och begav oss iväg ut på ån. Den första biten försökte vi mest få tekniken och samspelet att fungera. Med Jesper som styrman gick det finfint!

Packar i kanadensarna strax innan avfärd.

Styrman Jesper.

Första etappen gick från Halkosaari till Hanhikoski kraftverk, en sträcka på 9 km. Vi hamnade att bära kanadensarna förbi kraftverket, men det gick relativt smidigt ändå. När vi en gång var uppe på land passade vi på att äta lite lunch, fick några regndroppar på oss under tiden, men inget att stressa upp sig över. Etapp två gick från Hanhikoski till Välijoki åmynning, en sträcka på 6 km. Paddlandet flöt på fint och innan vi visste ordet av så var vi framme vid Evijärvi sjö. Därefter återstod endast 3 km fram till vår övernattningsplats Kettusaari. Dit var det lite knepigare att hitta, det fanns öar överallt, men med lite hjälp av gps:en så hittade vi dit efter en kort omväg.


Lunch.



Kettusaari är en fin ö med en allmän simstrand och rastplats. Där finns grillplats, vindskydd, omklädningsrum och utedass. Det finns även en brygga där så att båtar kan ta i land. Vi satte upp våra tält och sen satte vi fart på grillen. Hungriga paddlare ville ha middag! Det blev en ganska tidig kväll eftersom det började regna, men det gjorde inte så mycket. Var riktigt mysigt att krypa in i tältet och lyssna på regnet. Vi hamnade dock att göra lite underhållsarbete när vi märkte att vattnet rann in under vårt tält så Jesper var ute och grävde vallgravar i regnet.

Tälten uppriggade på Kettusaari.

Mörtstim.


På söndagen vaknade vi till vackert väder och fågelsång. Det blev frukost och hoppackning och sen bar det iväg igen. Första etappen ut ur Evijärvi sjö såg inte så lång ut på kartan, men det tog oss ändå ca 1,5 h. Blev ett lyft förbi båtnedfarten vid Kaarenhaara eftersom det med kanadensare är ganska stor kantringsrisk, färden fortsatte sedan i ån mot Kattilakoski kraftverk, Kaarenhaara-Kattilakoski 8 km. Vid Kattilakoski blev det lyft igen med lunchpaus mitt i. Här hittade knotten oss. :(


Fågelstudier i morgonsolen.

Dubbelnapp. Abborre på kroken, gädda bet sig fast i abborren, men släppte
 och lämnade en aningen söndrig abborre efter sig.

Nu började den roligaste delen av paddlingen - forsarna. Fram till den första och största forsen Hjulfors var det 5 km och där stannade vi för att rekognosera läget. Efter en del velande fram och tillbaka bestämde vi oss för att "go for it". Vi bar utrustningen till andra sidan ifall att om vi skulle kantra. De andra valde att bära sina kanadensare över så de stod på bron och kollade på när vi åkte. Aningen illamående och med tankar om att vi är dumma i huvudet som utsätter oss för detta åkte vi sakta, sakta iväg nerför forsen. Vi slog i två stenar, men höll oss på rätt köl och kom oss nerför forsen med adrenalinet pumpandes. We made it! Wow, va kul, vi ville bara ha mera forsar och hade svårt att paddla lugnt eftersom vi visste att det fanns flera forsar längre fram.

Action i Hjulforsen.

Hjulforsen nerifrån sedd. Låter och ser mer skrämmande ut live. 

Vi tog en kort paus vid Bockabron och paddlade sen de återstående 4 km till Björkfors kraftverk. De 4 roligaste km med flera små forsar. Det var ett trött men lyckligt gäng paddlare som efter sammanlagt 46 km paddlande kom i land vid 7-tiden på kvällen. Nu återstod bara att få upp kanadensarna och hämta bilarna från Lappajärvi. Det var en helt underbar helg och jag märkte att jag knappt har kollat på klockan under hela tiden. Verkligen avkoppling från vardagen. En superfin tur som vi varmt kan rekommendera för andra paddlingssugna. Sommartid kan det vara värre med vattenståndet och det kan bli mera lyft, bästa tid för den här rutten är på våren och början av juni. Tack till Essnature för uthyrningen av utrustning och stort tack till våra medresenärer: Christel, Tom, Charlotte och Carlos!


Fågelholkar finns det gott om längs åliden. 


Fick också styra en liten stund. :)


/Camilla & Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Mallorca som vandringsresmål

Vår resa till Mallorca är nu över och jag tänkte sammanfatta mina tankar om Mallorca som framför allt vandringsresmål. Vi hade inte läst på hemskt mycket om Mallorca på förhand, bara så mycket att vi visste att där fanns många möjligheter till vandring. Det som gör Mallorca till ett så omtyckt vandringsresmål är bergskedjan Serra de Tramuntana som sträcker sig längs hela den nordvästra kusten av ön och hör till UNESCOs världsarv. År 2011 fick bergskedjan världsarvsstatus som ett kulturellt viktigt landskap. Den högsta toppen i bergskedjan är Puig Major som är 1445 m.ö.h. men den får inte bestigas eftersom den ligger på militärt område. Längs bergskedjan går en vandringsled GR 221 som är hela 168 km lång. GR-leder finns i flera europeiska länder och står för grande randonneé vilket enkelt sagt betyder lång vandringsled.
För denna resa valde vi att bo på ett och samma ställe och därifrån göra dagsturer. Valldemossa där vi bodde är en liten charmig stad där allt finns på gångavstånd. De …