Fortsätt till huvudinnehåll

Sumpmarkslöpning i Fäboda

Efter en mycket skön morgon med frukost i soffan och Mitt i naturens Costa Rica-special i tvrutan beslöt vi oss för att vara på det fina vädret och bege oss ut på en löptur. Vi visste att det skulle vara blött i skogen, men tog ändå en risk och begav oss ut till Fäboda för att avverka några kilometrar längs vandringsleden. Det blev en mycket blöt historia. Vi startade från Lövbacka skogsväg och joggade iväg mot Svalgesmossen, början var ganska bra, men när vi kom ut till Degernästräsket var det kört. Vi funderade på olika alternativ; ta av oss skorna, försöka ta oss runt eller helt enkelt gå rakt igenom. Vi försökte vårt bästa att hoppa runt på tuvor, men det tog inte lång stund innan skorna var helt genomblöta och vattnet sipprade upp mellan tårna vid varje steg.


Löprundan fortsatte likadant hela vägen och vi slutade efter en stund att ens försöka undvika att få mera vatten på fötterna. Här borde åtgärder vidtas ifall vandrare ska kunna ta sig runt någorlunda torrskodda, men hela området är som ett enda stort träsk så det är givetvis en kostnadsfråga att göra något åt saken. Jag föredrar faktiskt att skida här på vintern, då behöver man inte bli våt om fötterna. Motion och frisk luft fick vi i alla fall, det är väldigt tungt att springa i sumpmark. Vi började smått fundera på att investera i goretex länkskor, någon som har erfarenhet av sådana?




Här började problemen, sedan blev det värre och värre. 


Svalgesmossen



Ha en skön lördagkväll!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde