Fortsätt till huvudinnehåll

Landat i Costa Rica

Efter över ett dygns resande har vi nu landat i Costa Rica och installerat oss på vårt första boende. Resan gick rätt bra fastän vi hade två stressiga byten i Paris och New York. Vårt bagage har dessvärre kommit bort så vi har inga problem med att välja vilka kläder vi ska ha på oss i nuläget. Med lite tur anländer det ännu nån gång under kvällen.

Vi landade alltså här i Costa Rica igår kväll ca 20.30, vilket motsvarar 04.30 på morgonen i finsk tid. Vi var vid det laget rejält trötta och hade beställt privatskjuts till hostellet i förväg, men vi hittade ingen skylt med våra namn på. Taxikuskarna var helt galna och lämnade oss inte i fred och speciellt en hängde efter oss. Vi hade blivit varnade för att de kan försöka lura en att hostellet man bokat har stängt eller är fullbokat osv. Vi ringde upp hostellvärdinnan och hon sa åt oss var vi skulle vänta så skulle någon hämta oss snart. Efter en stund dök en man upp och frågade om det var vi som skulle till In&Basic, en bil dök upp och mannen skickade iväg oss i bilen, medan han själv lämnade kvar. Det tog oss en god stund att komma till hostellet, men vi var för trötta för att bry oss om vi var på rätt väg. Vi kom slutligen fram till rätt hostell och när kusken hoppade ur bilen så var det ingen mindre än den omöjlige kusken från flygfältet. Vi har ännu inte fattat hur det gick till, men fram kom vi i alla fall.

Idag har vi gått omkring lite och handlat lite mat, men mest vilat. Vi satt ute på terassen en stund och fick se lite annorlunda fåglar än vi är vana att se hemma. Storstaden är nog inget för oss hur som helst och vi ser fram emot att resa vidare mot kusten om några dagar. Nu ska vi försöka vila upp oss lite först och bara vara. Äventyret kan börja.

Röda bananer?

Ingen aning vilken fågel, men häftig stjärt iaf. 



Pura vida!

Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Jes, ni kom fram! Hoppas ni snart får eller har fått väskorna också! (Simppis va bort en månad när han for till Uruguay). Era kommer nog säkert snabbare fram ska vi hoppas! Ha det bra!

    Jenny & Simppi, Topper & Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas vi å. He star att bagagi e lokalisera å forwarda till san jose nu, men san vejt vi int na rikti myki meir. Vi ska ring å koll upp idaa på daan.

      Jepp, bara vi slipper bort jär från stan nu å får väskona så ska e no bli super. :)

      Radera
  2. Häftigt att ni på riktigt är där nu! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt häftigt nog, bara vi får vårt bagage å slipper storstan. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"