Fortsätt till huvudinnehåll

Landat i Costa Rica

Efter över ett dygns resande har vi nu landat i Costa Rica och installerat oss på vårt första boende. Resan gick rätt bra fastän vi hade två stressiga byten i Paris och New York. Vårt bagage har dessvärre kommit bort så vi har inga problem med att välja vilka kläder vi ska ha på oss i nuläget. Med lite tur anländer det ännu nån gång under kvällen.

Vi landade alltså här i Costa Rica igår kväll ca 20.30, vilket motsvarar 04.30 på morgonen i finsk tid. Vi var vid det laget rejält trötta och hade beställt privatskjuts till hostellet i förväg, men vi hittade ingen skylt med våra namn på. Taxikuskarna var helt galna och lämnade oss inte i fred och speciellt en hängde efter oss. Vi hade blivit varnade för att de kan försöka lura en att hostellet man bokat har stängt eller är fullbokat osv. Vi ringde upp hostellvärdinnan och hon sa åt oss var vi skulle vänta så skulle någon hämta oss snart. Efter en stund dök en man upp och frågade om det var vi som skulle till In&Basic, en bil dök upp och mannen skickade iväg oss i bilen, medan han själv lämnade kvar. Det tog oss en god stund att komma till hostellet, men vi var för trötta för att bry oss om vi var på rätt väg. Vi kom slutligen fram till rätt hostell och när kusken hoppade ur bilen så var det ingen mindre än den omöjlige kusken från flygfältet. Vi har ännu inte fattat hur det gick till, men fram kom vi i alla fall.

Idag har vi gått omkring lite och handlat lite mat, men mest vilat. Vi satt ute på terassen en stund och fick se lite annorlunda fåglar än vi är vana att se hemma. Storstaden är nog inget för oss hur som helst och vi ser fram emot att resa vidare mot kusten om några dagar. Nu ska vi försöka vila upp oss lite först och bara vara. Äventyret kan börja.

Röda bananer?

Ingen aning vilken fågel, men häftig stjärt iaf. 



Pura vida!

Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Jes, ni kom fram! Hoppas ni snart får eller har fått väskorna också! (Simppis va bort en månad när han for till Uruguay). Era kommer nog säkert snabbare fram ska vi hoppas! Ha det bra!

    Jenny & Simppi, Topper & Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas vi å. He star att bagagi e lokalisera å forwarda till san jose nu, men san vejt vi int na rikti myki meir. Vi ska ring å koll upp idaa på daan.

      Jepp, bara vi slipper bort jär från stan nu å får väskona så ska e no bli super. :)

      Radera
  2. Häftigt att ni på riktigt är där nu! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt häftigt nog, bara vi får vårt bagage å slipper storstan. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Mallorca som vandringsresmål

Vår resa till Mallorca är nu över och jag tänkte sammanfatta mina tankar om Mallorca som framför allt vandringsresmål. Vi hade inte läst på hemskt mycket om Mallorca på förhand, bara så mycket att vi visste att där fanns många möjligheter till vandring. Det som gör Mallorca till ett så omtyckt vandringsresmål är bergskedjan Serra de Tramuntana som sträcker sig längs hela den nordvästra kusten av ön och hör till UNESCOs världsarv. År 2011 fick bergskedjan världsarvsstatus som ett kulturellt viktigt landskap. Den högsta toppen i bergskedjan är Puig Major som är 1445 m.ö.h. men den får inte bestigas eftersom den ligger på militärt område. Längs bergskedjan går en vandringsled GR 221 som är hela 168 km lång. GR-leder finns i flera europeiska länder och står för grande randonneé vilket enkelt sagt betyder lång vandringsled.
För denna resa valde vi att bo på ett och samma ställe och därifrån göra dagsturer. Valldemossa där vi bodde är en liten charmig stad där allt finns på gångavstånd. De …