Fortsätt till huvudinnehåll

Kapsejsning med kajakerna

Som jag nämnde i senaste blogginlägg så hade vi planerat in kapsejsningsövningar med kajakerna igår kväll. Så blev det också. Genast efter kvällsmaten hämtade vi våra kajaker från kanotskjulet (med bil) och nu fick vi även tillfälle att testa Jespers egenhändigt byggda kajakställning till bilen. Det var ingen lång teststräcka, men de hölls stadigt fast på taket så det ser lovande ut. Vi sjösatte kajakerna vid Strandcamping och paddlade iväg de ca 2 km till Franks villa där träningen skulle ske. Frank och Linda var redan framme och eldade bastu så att vi skulle få värma upp oss efter träningen.


Jag prövade först att kapsejsa utan kapell och flytväst. Det är nu så länge sen sist så det kändes lite smått obehagligt, men det gick hur bra som helst. Prövade sen att kapsejsa med både flytväst och kapell och det gick också bra. Vi övade också på kamraträddning och att ta oss upp i kajaken utan hjälp och sen lekte vi lite med olika balansövningar osv. Det vågade lite så det var riktigt bra att testa alla sakerna utan att det är spegellugnt. Kapsejsar du i verkligheten är möjligheten stor att det inte är i lugna vatten.

Linda gör sig redo för att kapsejsa.

Linda tränar i solskenet

Frank provar lite balans på sin fiskekajak. Läs mer om kajakfisket på BigPigFishing bloggen

Fin kväll var det.

Camilla känner på vattnet underifrån kajaken. 

Jag vet inte hur, men på något sätt lyckades Frank även vinka sin kajakpansarvagn. Lätt var det inte.


Det enda negativa jag kom på när jag vinkade med den egna kajaken är att sätet, ryggstödet och knästöden suger i sig vatten och när man bytt till torra kläder blir man genast våt igen ifall man inte har något vattentätt underlag. Till sätet och ryggstödet fixar man något enkelt, men till knästöden är det lite värre. Packutrymmena höll i alla fall tätt så packningen torde vara säker där inne.

Jespers tur,


Linda och Frank.

Det känns riktigt bra att ha övat på alla dessa saker igen och ute på sjön dessutom och inte i en uppvärmd, kolugn simhall. Nu känner vi oss taggade inför den kommande paddlingsutflykten om 1,5 vecka. Tack till Linda och Frank för sällskapet och den varma bastun. :)

/Camilla och Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer