Fortsätt till huvudinnehåll

Bålträning för MTB-cyklister

Det är ganska vanligt att mountainbikecyklister drabbas av ryggont och jag är inget undantag. Jag har haft ryggproblem i många år redan med eller utan mtb. Problemet ligger i att jag i mitt jobb oftast arbetar med framåtlutning och utför en hel del tunga lyft. Detta resulterar i att diskarna mellan kotorna i ryggraden kan glida bakåt och börja trycka på nerver i ryggraden. Ibland går det tom så illa så det slutar med ryggskott, inte  kul alls!

Att cyckla mtb belastar ryggen på samma sätt, när man cycklar i bökig terräng utsätts kroppen för en massa stötar och kotorna i ryggraden smälls ihop vid varje stöt. Stötarna i sig borde diskarna i normala fall klara av, men det att man sitter framåtlutad på cyckeln med böjd ryggrad gör att precis som jag beskrev innan, så kan diskarna mellan kotorna i ryggraden glida bakåt och orsaka tryck på nerver i ryggraden.

I tidningen Bicycling nr 4/2013 finns en artikel om just detta och hur man kan undvika ryggont. Nyckeln till en frisk rygg utan ryggont är att träna bålstyrka. Jag länkar till en video där följande övningar demonstreras:

-sidoböj
-sidoplanka
-skorpionen
-vindrutetorkaren
-krabbställning med ett utsträckt ben i taget
-blondie
-rygglyft
-marklyft med nästan raka ben
-good mornings

Det är också viktigt att hålla musklerna kring höften och ländryggen rörliga t.ex. genom stretchning. Min fysioterapeut har gett mig övningar som ska skuffa in diskarna tillbaka på sin rätta plats igen. När jag får känningar i ryggen börjar jag göra dessa övningar och för det mesta så fungerar det bara jag gör dem kontinuerligt. För mig är det också jätteviktigt att stretcha rumpan och baksida lår för att hålla ryggen i skick. Bara jag själv är aktiv och förebygger med att träna bålstyrka och göra mina övnignar så klarar jag av att cyckla i mtb i fortsättningen också. Det är ju så skoj!


Denna ryggövning fungerar för mig.


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"