Fortsätt till huvudinnehåll

I Kronoby på kurs

Ikväll har jag varit på kurs. Temat för kursen var att utforska nejdens cykelleder med moutainbike. Vi startade idag i Kronoby från folkhögskolan. Vi var 6 stycken plus kursdragaren Joakim Björkskog. Chricki och jag var de enda kvinnliga deltagarna. Det blev tufft direkt från början, vi skulle ta oss över diken med vatten i, en del mindre och en del större. Försiktiga som vi är så kände vi oss ganska mesiga när vi ledde vår cyklar över dikena. Vi kom så småningom till vandringsleden som startar från Torgare i Kronoby och där var det vått, slirigt och däcken sjönk ner i det leriga underlaget mest hela tiden. Det var tungt och mjölksyran infann sig i benen. Fick tankar på att vända om och sälja cykeln typ, men kämpade på.

Efter vad som kändes som en evighet kom vi då äntligen ut till Kronobys fina åsar och cyklingen blev genast såå mycket roligare. Här var det ett rent nöje att cykla ända tills vi kom till ett STORT dike. Det gick brant ner och där nere fanns en liten bro som man borde pricka för att sedan komma upp på branten på andra sidan diket. Jag tänkte redan att jag kommer att leda cykeln över, men så samlade jag allt mitt mod och trampade på. Tog mig över diket och fick mig en liten adrenalinkick på köpet. Jag gjorde något som jag egentligen inte vågade göra. Ibland är det bra att tänja på sina trygghetsgränser lite.

Vi cyklade på i nästan 2,5 h och det blev en fin runda på 20,9 km. Vet inte hur det var med de andra deltagarna, men vi var rejält trötta när vi kom tillbaka till folkhögskolan och hade lite skavsår i baken och genomvåta skor. Kursen fortsätter på onsdag i Larsmo så imorgon blir det vila för mina trötta ben. Den senare delen på rundan bjöd på suverän cykling och den kan jag verkligen rekommendera. Detta var Gustavsrundan.


/Camilla
Etiketter:

Kommentarer

  1. Sandra7 maj 2013 kl. 10:05

    Kom över en länk till er blogg via facebook (Via Joanna), och nu är den tillagd i min reader. Härlig blogg fylld av inspiration! :)

    SvaraRadera
  2. Camilla 7 maj 2013 kl. 16:08

    Kul att du gillar! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer