Fortsätt till huvudinnehåll

Tornberget tur och retur

Vilken tung dag det har varit idag. Tanken var att vi skulle bege oss ut på vandring redan på förmiddagen, men det ihållande regnet gjorde att vi kom oss iväg först på eftermiddagen på en vad vi trodde skulle bli en kort vandring på lite över 4 km. Verkligheten visade sig vara en annan. Dagens första lärdom: gör ordentlig research innan du beger dig iväg på vandring. Dagens andra lärdom: Packa alltid med lite extra mat ifall att om...





Vi startade vandringen från Falli i Bennäs för att vandra till Tornberget. Rätt snart kom vi på att eftersom det är 4,4 km en väg och man måste gå samma väg tillbaka så blir sträckan 8,8 km. Enkel matematik eller hur?? Nåja, inte så farligt, det orkar vi nog tänkte vi. Vi kom så småningom till rastplatsen - trodde vi. Det visade sig sen att det var jaktstugan, inte konstigt att stugan var låst. Rastplatsen låg ännu längre fram.

När vi kom till rastplatsen insåg vi att naturstigen som finns i anslutning till vandringsleden inte var inräknad i de 8,8 kilometrarna. Det blev ytterligare 1,8 km. Nåja, har vi kommit så här långt kan vi lika bra gå hela vägen. Vi kan ju inte göra en guide utan att ha gått hela vägen. Naturstigen var riktigt fin och värd att gå. Sen blev det nästan språngmarsch till bilen. Vi var såå hungriga! Stackars Jesper fick stå ut med två hungriga fruntimmer på språng genom skogen. När vi äntligen nådde bilen så var vår gps uppe i 12 km, vet inte om vår gps visar fel eller om den angivna sträckan på kartan visar fel, men det kändes väldigt långt och tungt idag. Här är i alla fall några bilder från vår tur.





Gissa bajset!?


Etiketter:

Kommentarer

  1. Jimmy5 maj 2013 kl. 22:52

    Vi svängd vi 4.1 km Hundin vart hungro :D

    SvaraRadera
  2. Unknown6 maj 2013 kl. 09:40

    :)
    Ja tror ja heldär har en hungro hund än två hungro kvinnor. :P

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi
Skicka en kommentar
Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde
2 kommentarer
Läs mer