Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 2 - Zubiri till Cizur Menor

Dag 2

Dagen startade kl 6, vi åt frukost och vandrade sedan iväg. Även idag regnade det så det blev regnkläder på genast från morgonen. Vi gick ca två timmar innan vi stannade för frukost nr två på ett riktigt mysigt ställe bredvid en å. Terrängen har varit mycket kuperad idag och det går upp och ner mest hela tiden, men det är egentligen bara bra för då belastar man olika muskler hela tiden och fötterna belastas på olika sätt. När vi går på jämn mark blir vi mycket fortare trött i fötterna, så känns det i alla fall.






Mitt på dagen närmade vi oss igen Pamplona och det blev många kilometrar i stadsmiljö. Jesper vantrivdes, medan jag tyckte det var helt okej med omväxling. När vi kom in till centrum av Pamplona satte vi oss ner i en park och funderade om vi skulle stanna där över natten eller gå vidare de nästan 5 km till Cizur Menor. Det blev det senare alternativet så dagens etapp blev hela 26,9 km. Enligt guideboken skulle här finnas endast ett härbärge som är öppet så här års så vi valde det första härbärget vi hittade. Här finns endast ett herr- och ett damwc och ett pyttelitet kök, men hospitaleron är mycket vänlig.

Camilla myser bland rypsfälten.
En av kyrkorna i Cizur Menur sticker fram.

Sur Jesper i Pamplona

När vi var och kollade omgivningarna märkte vi att det fanns ett annat härbärge som var öppet och som såg riktigt fräscht ut, men nu är vi redan installerade så vi  får bo här nu i natt. Kostar endast 5 € :) Det är ändå fantastiskt hur det är ordnat för pilgrimsvandrarna med härbärgen i så gott som varje by och åtminstone en restaurang som serverer pilgrimsmiddagen med tre rätter för endast 10 €. Det som vi inte gillar är att middagen serveras så sent, efter en hel dags vandring känns det länge att vänta ända till 18-19. Det är vad vi sysslar med just nu, väntar på middag!

Pamplonas gamla stadsmur, riktigt mäktigt med vallgravar och höga enorma väggar.

Imorgon fortsätter vi mot Puente la Reina och det är många höjdmeter uppåt. Känns relativt bra i kroppen än så länge, men har konstaterat att jag är för benig. Jag får ont i både höftben och nyckelben av ryggsäcken, försöker "padda" upp lite extra men känns ändå, speciellt när jag haft av ryggsäcken en stund. Tenderar också att bli väldigt styva i benen när vi suttit stilla en stund. Det lär vara värst de första dagarna,  sedan blir kroppen anpassad till den nya rytmen. Vi hoppas vi hålls friska, vi stretchar och masserar när vi kommit i mål för dagen.  Dagens roliga grej är att många av lokalbefolkningen önskar oss "buen camino" när vi möter dem på vägen. Känns trevligt :)

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"