Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 3 Cizur Menor - Cirauqui

Efter en natts dålig sömn (pga snarkande, wc-springande sänggranne) var jag nöjd att det äntligen blev morgon så jag skulle slippa ligga vaken i sängen. Vi åt frukost i köket tillsammans med ett trevligt spanskt par och sedan begav vi oss iväg. Det regnade endast en liten skur på morgonen och sen har det varit soligt till och från. Det tog oss nästan 2,5 h att ta oss upp till dagens högsta punkt 790 m.ö.h. Alto del Perdon var det kända pilgrimsmonumentet finns. Där uppe åt vi frukost i en isande kall vind. Det fanns en matvagn där, varifrån vi köpte utsökt goda hamburgare.



Puente la Reina

Resten av förmiddagen gick vi genom landsbygden och emellanåt genom små, sömniga byar. I en by såg vi endast en människa, vet inte var alla håller hus. Fötterna kändes ganska ömma idag så det blev lite paus innan vi kom in till Puente la Reina. Där åt vi sedan en ordentlig lunch och det gav oss ny energi så vi orkade ända till Cirauqui idag, en sträcka på 27 km.



Hundratals träkors längs med staketet.
Måste ännu påpeka hur otroligt vackert det är här, det gör nästan ont i ögonen emellanåt. Här blommar alla sorters blommor, kan inte namnet på över hälften av dem. Det doftar helt underbart och jag får nästan rysningar av hur fint det är. I Cirauqui bor vi på ett privat härbärge som är lite dyrare, men också riktigt fräscht. Nu har vi duschat, tvättat och plåstrat om Jespers blåsor som uppstått idag. Kl 19 är det sedan middag.
Vinodlingar

Byn vi spenderar denna natt i.


Camilla & Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde