Fortsätt till huvudinnehåll

Stenen

Under vår kommande vandring till Santiago de Compostela kommer vi att passera Cruz de Ferro (järnkorset) som har blivit en symbolisk plats längs caminon. Korset står på en flera meter hög stenpyramid och varje pilgrim som passerat här har burit dit en sten. Enligt traditionen ska man bära med sig en sten hemifrån och stenen ska symbolisera något som du vill släppa taget om och lämna bakom dig efter vandringen. Vid Cruz de Ferro som är ganska i slutet av caminon lämnar du sen din sten och tänker kanske lite extra på varför du gör denna vandring. 

Cruz de Ferro

När vi tog beslutet att göra denna vandring hade vi inga desto djupare syften andra än att vi ville ha en rejäl utmaning och gärna lite primitivt. Jag hade hört talas om Cruz de Ferro, men hade helt glömt bort det tills för någon vecka sen när jag läste om det igen. Jag började fundera lite vidare på min egen vandring och vad jag har med mig i bagaget som skulle vara skönt att släppa taget om. Där finns ju nog en hel del efter en genomgången skilsmässa för några år tillbaka. Det mesta börjar nog vara bearbetat vid detta laget, men jag beslöt mig för att min sten får symbolisera den smärta, besvikelser och skuldkänslor som jag bärt på i ett antal år och när jag lämnar min sten vid järnkorset så lämnar jag dessa känslor bakom mig. Då förlåter jag de som gjort mig lessen och framför allt förlåter jag mig själv. 

Min sten.

Jag har ett nytt liv nu och det är jag oändligt tacksam över. Att få göra denna vandring tillsammans med sin själsfrände känns fantastiskt! Jag känner att detta är början på en ny och djupare insikt om livet. 

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan fö…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…

Måndagmorgon i oktober

Måndagmorgon igen, jag sitter i soffan med min kaffekopp och laptopen, ute visar temperaturen på -1 grad och Kaa är pigg som de flesta morgnar och pockar på min uppmärksamhet med sitt hallåande. Jag fick ett plötsligt infall av att skriva ett inlägg till bloggen som har en tendens att stanna av lite varje höst, inga undantag där denna höst heller. Idag har jag inga uppdrag ute på fältet så det blir jobb hemifrån istället. Dagens uppgift är att få klart en artikel som jag skriver till Finlands natur så det passar bra med lite uppvärmning i skrivandet.

Det känns ännu lite overkligt att jag faktiskt jobbar med mitt eget företag, samtidigt som jag tycker att jag börjar få lite rutin på saker och ting. Vi konstaterade i helgen med Jesper att mitt humör har ändrats så mycket till det bättre efter att jag slutat jobba på bageriet, mitt tålamod har förlängts med det dubbla och jag känner mig mycket mera rofylld och glad överlag än tidigare. Det är en härlig känsla att känna även om jag inte p…