Fortsätt till huvudinnehåll

Stenen

Under vår kommande vandring till Santiago de Compostela kommer vi att passera Cruz de Ferro (järnkorset) som har blivit en symbolisk plats längs caminon. Korset står på en flera meter hög stenpyramid och varje pilgrim som passerat här har burit dit en sten. Enligt traditionen ska man bära med sig en sten hemifrån och stenen ska symbolisera något som du vill släppa taget om och lämna bakom dig efter vandringen. Vid Cruz de Ferro som är ganska i slutet av caminon lämnar du sen din sten och tänker kanske lite extra på varför du gör denna vandring. 

Cruz de Ferro

När vi tog beslutet att göra denna vandring hade vi inga desto djupare syften andra än att vi ville ha en rejäl utmaning och gärna lite primitivt. Jag hade hört talas om Cruz de Ferro, men hade helt glömt bort det tills för någon vecka sen när jag läste om det igen. Jag började fundera lite vidare på min egen vandring och vad jag har med mig i bagaget som skulle vara skönt att släppa taget om. Där finns ju nog en hel del efter en genomgången skilsmässa för några år tillbaka. Det mesta börjar nog vara bearbetat vid detta laget, men jag beslöt mig för att min sten får symbolisera den smärta, besvikelser och skuldkänslor som jag bärt på i ett antal år och när jag lämnar min sten vid järnkorset så lämnar jag dessa känslor bakom mig. Då förlåter jag de som gjort mig lessen och framför allt förlåter jag mig själv. 

Min sten.

Jag har ett nytt liv nu och det är jag oändligt tacksam över. Att få göra denna vandring tillsammans med sin själsfrände känns fantastiskt! Jag känner att detta är början på en ny och djupare insikt om livet. 

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …