Dag 4 Cirauqui - Los Arcos

Idag har varit en tuff dag, på morgonen var vår plan att gå till Villamayor de Monhardin, en sträcka på ca 22 km. Dagens vandringssträcka landade dock på 34,5 km då vi tyckte vi hade så pigga ben. De är inte lika pigga nu längre kan jag lova.

Vi var de första att lämna härbärget på morgonen vid halv 7-tiden så vi fick vandra i lugn och ro ända till den första byn Lorca där vi åt frukost i solen på en parkbänk. Som vanligt när vi reser saknar jag riktigt bröd med mycket fibrer i, här finns bara baguetter och croissanter överallt, men man får ta seden dit man kommer. Efter frukost gick vi ännu några kilometrar innan vi kom till Estella, en stad med 15 000 invånare i. Vi tog oss en titt på den enorma kyrkan, men den var inte lika magnifik inuti.

Efter Estella kom vi fram till Irache och dagens höjdpunkt: Bodegas Irache. Där finns två kranar för vätskepåfyllning, en vattenkran och en vinkran. Vinfabriken där bjuder alla pilgrimer på vin, ganska häftigt! Vindrickande i Spanien är mera regel än undantag, nästan på alla ställen ingår även vin i pilgrimsmiddagen.

Vandringen fortsatte sedan till Azqueta och Villamayor de Monhardin där vi tänkt stanna för dagen, men vi fortsatte de 12,5 km till Los Arcos. De sista 5 km kändes verkligen tunga och vi kom fram ganska sent, men här finns hela 4 härbärgen så vi fick ändå plats på ett av dem. Finländare verkar vara ganska sällsynta här, hospitaleron verkade nöjd över att få ta emot finländare.

Nu har vi deltagit i en halv katolsk mässa på spanska. Jag vet inte om vi finländare är speciellt regellydiga eller om de andra pilgrimerna som kom till kyrkan inte såg föreskrifterna på kyrkdörren, där det stod på flera olika språk att man inte får fotografera under mässan, ändå var det många som gjorde just det. En mäktig kyrka var det i alla fall. Nu börjar det så småningom bli sängdags för oss så vi orkar vandra imorgon igen :)

Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister. I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare. Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet. När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"

Läs mer

Natventure.fi | Friluft.fi

Leta i den här bloggen