Fortsätt till huvudinnehåll

Holm vandringsled.

Efter en tidig natt igårkväll orkade vi oss upp redan före kl. 8 idag och hade på schemat att avverka en av lederna som vi ännu hade ogågna till guiden. Första tanken var att starta upp motorcykeln och åka till Seljes. Där finns en naturstig som hör till vårt projekt. Efter att vi ätit morgonmål började Camilla känna av ryggen igen och motocykelkörandet tenderar att bara göra det värre. Därför tänkte vi om och bestämde oss istället för att åka till en led som var närmare och ta bilen.

Camilla letar älgflugor vid Knypelbacka.

9.30 startade vi från Cronhjelmskolan och hade ca 13km framför oss. Första tre kilometrarna gick otroligt långsamt eftersom vi koncentrerade oss mera på svampar och att fotografera än på att gå. Vi är fortsättningsvis väldigt dåliga på svampar så slutligen kom vi bara hem med en stackare som vi trodde var en karljohan, vilken vi till slut ändå slängde (pga att den var maskäten). Fotografier fick vi däremot en hel del av.

Inte denna vi kom hem med :)


Vid Molnviken ca. 5km från start stannade vi och åt. Vår mat idag var överlopps frystorkat från Fjällräven Classic. Vi hade ingen riktig motivation att fixa något att ta med så det fick duga. Molnviken är en liten skogssjö med ett medeldjup på 1,5m och nästan helt utan fisk pga. försurningar efter utdikningar. Däremot kan man enligt informationstavlor få syn på en del sjöfåglar och svanar, vi såg faktist ett par som efter någon minut lämnade oss.


Kort paus vid Rörträsket.

Efter maten kom farten fram igen och vi avverkade resten av kilometrarna i ett nafs, kändes det som iaf. Lite före kl.2 var vi tillbaka vid Cronhejlmskolan där någon sorts fotbollsturnering pågick.

Nu efter mera mat och försenat eftermiddagskaffe så bär det av till villan.

Ha en bra helg!

/Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde