Fortsätt till huvudinnehåll

Fjällräven Classic - dag 3

Dag 3 startade tidigt igen (Jesper har aldrig förr varit så villig att stiga upp tidigt på morgonen som under denna vandring :) och vi intog vår havregrynsgröt i tältet innan vi packade ihop och påbörjade dagens vandring. Denna etapp är kanske den tyngsta under hela vandringen eftersom man ska ta sig över Tjäktjapasset som är vandringens högsta punkt med sina 1140 m.ö.h. Vi nådde passet runt 10-tiden och laddade först med lite choko och nötter innan vi tog oss an utmaningen. Vi fick upp flåset ordentligt och det var ganska tungt, men roligt på samma gång. Uppe på toppen mötte en av guiderna oss med en liten godisbit, sen bar det iväg nerför på andra sidan. De följande kilometrarna fram till checkpointen bestod av sten, sten och åter sten. Passet stämplades 11.45 vid checkpoint Tjäktja och idag bjöds det på kaffe och morotskaka. Smakade utsökt, all mat smakar så mycket bättre när man vistas ute hela dagen och rör på sig, speciellt när man blir bjuden!

Morgonkaffe vid Sälka.

En bråkdel av tälten runt Sälkastugorna.

Tjäktjapasset uppifrån, syns inte på bilden hur brant det faktiskt var. 


Eftermiddagen blev ganska jobbig, det skavade lite här och där och jag kände mig lite "låg". Det kändes bättre i alla fall när vi fick syn på slutmålet för dagen - Alesjaurestugorna, fastän det tog säkert två timmar att nå dem sen. Under den sista biten fick vi dra på regnkläderna, då hann det hotande regnmolnet som vi sett ända sen lunch ifatt oss. Strax nedanför Alesjaurestugorna finns en "restaurang" (ett litet tält) där man kan köpa souvas, vilket vi gjorde, ett bröd fyllt med renkebab, grönsaker och någon slags dressing. Behöver väl inte tillägga att det smakade väldigt bra.

Tältmys.

Samevistet på andra sidan sjön.

Vi var ganska tidiga så vi kunde se ut en bra tältplats åt oss uppe på berget med utsikt över sjön och det närliggande samevistet. Här var det ända stället under vandringen som vi besvärades av knott, men eftersom vi ändå var ganska påklädda var det inte så farligt. Under kvällen blev det sen bastubad, lite godisshopping i caféet och sen låg vi i tältet och myste med varm oboy och kakor fram till läggdags. Ännu en vandringsdag till ända.

/Camilla och Jesper




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…