Fortsätt till huvudinnehåll

Okunskap eller brist på respekt?!

Ridning var i många år en stor del av mitt liv, livet kretsade i princip kring min häst Findus under den tid jag hade privilegiet att få kalla mig hans ägare/skötare/ryttare. Nu har motivationen för ridningen försvunnit nästan helt och hållet fastän jag ännu tycker väldigt mycket om dessa vackra, stora djur. Som tur har jag många vänner som har hästar så när suget efter att rida blir påträngande så finns det oftast nån häst till hands. Min kusin skaffade sig en ny häst för nästan ett år sedan och vi har lääänge pratat om att jag skulle komma och rida på hennes Linette och igår blev det äntligen av.

Det blev ca en timmes terrängtur och under denna timme red vi mest på en "villaväg", alltså längs vägen finns mest sommarstugor. Vi blev passerade av ca 10-15 bilar under denna stund och jag som inte har ridit på väldigt länge blev förfärad över bilisternas nonchalans till häst och ryttare. Av alla bilar som passerade oss var det endast ett fåtal, kanske 3, som saktade in och körde lugnt förbi oss. De allra flesta körde på precis som vanligt utan att sakta in. Det allra värsta som hände var när en bil passerade oss precis när vi var intill en stor vattenpöl. Bilen körde med full fart genom pölen så att vattnet sprutade åt alla håll. Jag förblev torr, men hästen fick vattenstänk på sig. Hur kan man göra så??! Inte ens när folk går eller cyklar gör man så, än mindre med en häst som kan vara oberäknelig! Som tur så var denna häst trafiksäker och gick lugnt vidare, men alla hästar skulle verkligen inte gått oberörda vidare efter detta.

Nu undrar jag, är detta okunskap hos medtrafikanter eller helt enkelt brist på respekt? Jag har genom åren fått höra av många bilister "att hästar har inget på vägen att göra", men i så fall kunde vi ju plocka bort andra kategorier också som kan vara oberäkneliga i trafiken. Dessutom undviker nog de flesta ryttare att rida längs vägar så långt det går, men ibland är det inte möjligt. För att ta sig till mindre skogsvägar behöver man kanske rida en bit längs vägen.

Hästar finns i trafiken och en ryttare har lika stor rätt att färdas längs vägen som cyklister och fotgängare. Medtrafikanter bör ta hänsyn till hästar i trafiken, de kan vara oberäkneliga. Bilister/mopedister bör precis som de oftast saktar in när de passerar barn i trafiken (hoppas jag), också ge akt på hästar i trafiken. Så till vida att inte ryttaren signalerar något annat, så behöver man inte stanna, men sakta in och kör lugnt förbi. Ge akt på hur hästen beter sig, verkar den lugn eller nervös. Jag hoppas att bilskolor lär ut hur man passerar en häst i trafiken, det verkar behövas. Jag vill inte tro på att människor inte kan respektera andra medtrafikanter så pass mycket att farliga situationer uppstår.

Den här gången slutade det lyckligt, men det var enbart pga en väldigt förståndig häst. Tänk efter nästa gång ni möter en häst i trafiken, det tar trots allt inte lång stund att sakta in och lugnt passera. Det är trångt om saligheten, men om alla visar hänsyn till varandra så finns det också utrymme för alla.


Fina, kloka Linette. 


/Camilla




Kommentarer

  1. Så bra inlägg! Jag blir så arg på människor som inte respekterar andra i trafiken (eller överlag)! Vilken tur att ni båda klarade er oskadda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brist på respekt förekommer tyvärr allt för ofta, även i andra situationer än där hästar är inblandade. Alla (inklusive jag själv) kunde varva ner lite i trafiken.

      Radera
  2. Marie-Louise Carp21 augusti 2014 18:55

    Bra inlägg -respekt behövs i trafiken- samtidigt skulle jag vilja påminna alla ryttare om att de i sin tur skulle visa respekt och stanna o städa bort bajshögarna som kommer på dessa ridturer. Just nu har vi en ganska stor hög på vägen mitt framför vårt hus och det är inte alls trevligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut Marie-Louise! Respekt från båda hållen.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor.





Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa.

Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle". I terrängen kan man bland annat hitta rester av gamla renstängsel och torvhyttor som skvallrar om…

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur.

Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älgar…