Fortsätt till huvudinnehåll

Besök i nationalparken Barra Honda och dess grottor!

Nu är vi på vår sista heldag med bilen och vi känner båda två att vi är riktigt nöjda med vårt beslut att stanna en hel vecka i Santa Teresa för att varva ner efter det här virrandet som vi gjort med bilen. Vi ser en massa saker med bilen som vi inte gjorde med bussen, men att varje dag behöva hitta nya ställen att bo på, kolla efter fakta, recensioner o.s.v. är riktigt tungt i längden.

Stranden i Samara.


Vi befinner oss idag i Montezuma på ett av dom ställen med otrevligaste personal hittills. Däremot är vår vy underbar med havet bara några meter från verandan. Igår bodde vi på Casa Brian i Samara, ett litet ställe som drivs av kanadensare, som ägt stället redan 9 år. Vi tittade på solnedgången och gick och la oss tidigt, som vanligt. :)

Till huvudmomentet då. Efter att vi ätit Brians frukost igår packade vi ihop våra saker och började köra mot nationalparken Barra Honda, vilken är känd för sina grottor som består av mjuk "limestone". Denna park är någon av Costa Ricas mest minnesvärda parker eftersom den är så olik dom andra. Grottorna har bildats av regnfall och erosion under ca. 70 milj år. I nuläget är 42 grottor funna men endast ett fåtal av dessa är helt utforskade. För turister och allmänheten är bara två grottor öppna. Den djupaste grottan är så djup som 200 meter.

Efter att vi funnit parkkontoret, fått vår endast spansktalande guide, en man i åldern 65+ satte vi oss i bilen och körde dom sista 20 minuterna uppför. Här var hittills enda stället vi behövt läget 4WD-L på vår underbara bil och denna väg var riktigt rolig! Stora stenar, djupa hål, sand och otroligt brant! Var säker på att jag skulle ha ihjäl vår gamla guide före vi var framme, men visst steg vi alla tre ur bilen ungefär 20 minuter senare, tror att Camilla var mest omtumlad.

Under den ca. 30 minuters vandring till grottan från parkeringen berättade guiden lite om några växter och fåglar, vi hade aningen svårt att förstå men svarade och nickade artigt ändå. Framme vid grottan var det hög säkerhet, vi fick inte ens gå nära hålet före vi hade selar på och var säkrade i en lina. En efter en klättrade vi ner på en aluminium stege under tiden som guiden stod där uppe och "vinschade" ner oss. Vi var alltså fast i selen och klätterrep hela vägen när vi klättrade ner i grottan, ifall vi skulle ha tappat greppet eller något annat skulle ha hänt.

Påväg till grottan.

Snart är det Camillas tur.

Jesper klättrar ner.

Väl nere i grottan var det enormt varmt och fuktigt, vi hade väntat oss en sval och skön temperatur men så var det absolut inte. Här kan jag inte direkt beskriva något mer utan bilderna får tala för sig. Vi var nere i grottan ungefär 45 minuter och tittade på en del olika formationer, kristaller och koraller. Turen var relativt kort men vi är glada att vi gjorde den ändå eftersom den är så olik alla andra turer här i Costa Rica.




"The family" kallade han denna formation till.
Stegen upp till ljuset!
Idag har vi planerat att besöka vår sista nationalpark här, även också Costa Ricas äldsta nationalpark som faktiskt grundades av ett danskt-svenskt par. En ganska liten nationalpark längst ner på Nicoya halvön, som består av regnskog vilket är ganska ovanligt här på Nicoya halvön vilken till största del består av "tropical dry forrest". Efter det har vi planerat att spendera natten i staden Cabuya förrän vi returnerar bilen och bosätter oss i Santa Teresa.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi