Fortsätt till huvudinnehåll

Nytt land nya berg, verklig utmaning!

Igår lämnade vi Santa Elena och började vår färd mot Nicaragua, eftersom resan till Nicaragua tar så många timmar med massa olika bussar, taxin, gränskorsande och färjor så bestämde vi oss för att spendera en natt i Liberia vilket ligger typ 80km från gränsen till Nicaragua. Vi spenderade natten på Hostel Dodero med tidig väckning och bussfärd 05:45 till Pueñas Blancas som är gränsstaden på Costa Ricas sida.

En annan orsak till varför vi behövde åka förbi Liberia är för att Costa Rica har infört en ny skatt i slutet av december 2013, när man åker ur landet ska man betala 7$, denna måste för tillfället betalas vid en bank i förväg och denna bank fanns bl.a. i Liberia. Eftersom vi semestrar har vi inte alltid full koll på vilken dag vi befinner oss på och igår var söndag vilket betyder att inga banker är öppna - great! Vi fick alltså inte betalat någon departure fee.

Vi bestämde oss för att ta risken och inte betala denna, med risk för att måsta åka tillbaka ca. 20min till närmaste stad om tullen inte skulle släppa igenom oss. Vi har hört att en hel del folk som inte har betalt denna skatt har sluppit igenom utan några problem så vi prövade. Ingen sa något eller ens antydde på att vi skulle behöva betala någon skatt när vi sedan korsade gränsen, så där sparade vi in två restaurangbesök. :) (Och jo vi har alla behövliga stämplar och papper i vårt pass för att lagligt vara i Nicaragua, don't worry.)

Så idag efter gränskorsandet har vi åkt billig taxi som först körde oss heeelt fel när vi skulle till San Jorge för att sedan ta färjan över till ön Ometepe som ligger i centralamerikas största insjö - Lake Nicaragua. Efter lite mera funderande, frågande och några till "betala-en-dollar-för-att-komma-vidare"-stop så satt vi på färjan med ganska häftig sjögång. Camilla var förståss mest bekymrad i om någon skulle bli sjösjuk, vilket ingen blev.

På färjan mellan San Jorge och Ometepe.

Nu är vi på Hostel Soma och har ett riktigt stort och fint rum, kanske det största och renaste vi någonsin haft under vår resa. En Coca-Cola här kostar ca ungefär 80 cent, bara som random information. :)

Vår säng i vårt rum på Ometepe. 

Vi har endast planerat en dag hittils och det är onsdag då ska vi bestiga vulkanen Concepcion, den är 1610 meter hög. Att jämföra med berget vi besteg i Santa Elena är detta grymt mycket värre. Där gick vi ca 3 km långt och 300 höjdmeter. Här startar vi på NOLL meter över havet och ska ta oss ända upp. Upp och ner beräknas ta 11-12 timmar. Vi har en guide med oss eftersom detta är obligatoriskt nuförtiden på grund av så många olyckor och dödsfall på vulkanen. Med guide, mycket vatten och solskydd är det däremot relativt säker, så ingen fara. :)

Vulkanen Concepcion på långt avstånd. 

Nu vila, dricka och vila.

Pura Vida (även om man inte använder det i Nicaragua).

/Jesper och Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Mallorca som vandringsresmål

Vår resa till Mallorca är nu över och jag tänkte sammanfatta mina tankar om Mallorca som framför allt vandringsresmål. Vi hade inte läst på hemskt mycket om Mallorca på förhand, bara så mycket att vi visste att där fanns många möjligheter till vandring. Det som gör Mallorca till ett så omtyckt vandringsresmål är bergskedjan Serra de Tramuntana som sträcker sig längs hela den nordvästra kusten av ön och hör till UNESCOs världsarv. År 2011 fick bergskedjan världsarvsstatus som ett kulturellt viktigt landskap. Den högsta toppen i bergskedjan är Puig Major som är 1445 m.ö.h. men den får inte bestigas eftersom den ligger på militärt område. Längs bergskedjan går en vandringsled GR 221 som är hela 168 km lång. GR-leder finns i flera europeiska länder och står för grande randonneé vilket enkelt sagt betyder lång vandringsled.
För denna resa valde vi att bo på ett och samma ställe och därifrån göra dagsturer. Valldemossa där vi bodde är en liten charmig stad där allt finns på gångavstånd. De …