Fortsätt till huvudinnehåll

Nytt land nya berg, verklig utmaning!

Igår lämnade vi Santa Elena och började vår färd mot Nicaragua, eftersom resan till Nicaragua tar så många timmar med massa olika bussar, taxin, gränskorsande och färjor så bestämde vi oss för att spendera en natt i Liberia vilket ligger typ 80km från gränsen till Nicaragua. Vi spenderade natten på Hostel Dodero med tidig väckning och bussfärd 05:45 till Pueñas Blancas som är gränsstaden på Costa Ricas sida.

En annan orsak till varför vi behövde åka förbi Liberia är för att Costa Rica har infört en ny skatt i slutet av december 2013, när man åker ur landet ska man betala 7$, denna måste för tillfället betalas vid en bank i förväg och denna bank fanns bl.a. i Liberia. Eftersom vi semestrar har vi inte alltid full koll på vilken dag vi befinner oss på och igår var söndag vilket betyder att inga banker är öppna - great! Vi fick alltså inte betalat någon departure fee.

Vi bestämde oss för att ta risken och inte betala denna, med risk för att måsta åka tillbaka ca. 20min till närmaste stad om tullen inte skulle släppa igenom oss. Vi har hört att en hel del folk som inte har betalt denna skatt har sluppit igenom utan några problem så vi prövade. Ingen sa något eller ens antydde på att vi skulle behöva betala någon skatt när vi sedan korsade gränsen, så där sparade vi in två restaurangbesök. :) (Och jo vi har alla behövliga stämplar och papper i vårt pass för att lagligt vara i Nicaragua, don't worry.)

Så idag efter gränskorsandet har vi åkt billig taxi som först körde oss heeelt fel när vi skulle till San Jorge för att sedan ta färjan över till ön Ometepe som ligger i centralamerikas största insjö - Lake Nicaragua. Efter lite mera funderande, frågande och några till "betala-en-dollar-för-att-komma-vidare"-stop så satt vi på färjan med ganska häftig sjögång. Camilla var förståss mest bekymrad i om någon skulle bli sjösjuk, vilket ingen blev.

På färjan mellan San Jorge och Ometepe.

Nu är vi på Hostel Soma och har ett riktigt stort och fint rum, kanske det största och renaste vi någonsin haft under vår resa. En Coca-Cola här kostar ca ungefär 80 cent, bara som random information. :)

Vår säng i vårt rum på Ometepe. 

Vi har endast planerat en dag hittils och det är onsdag då ska vi bestiga vulkanen Concepcion, den är 1610 meter hög. Att jämföra med berget vi besteg i Santa Elena är detta grymt mycket värre. Där gick vi ca 3 km långt och 300 höjdmeter. Här startar vi på NOLL meter över havet och ska ta oss ända upp. Upp och ner beräknas ta 11-12 timmar. Vi har en guide med oss eftersom detta är obligatoriskt nuförtiden på grund av så många olyckor och dödsfall på vulkanen. Med guide, mycket vatten och solskydd är det däremot relativt säker, så ingen fara. :)

Vulkanen Concepcion på långt avstånd. 

Nu vila, dricka och vila.

Pura Vida (även om man inte använder det i Nicaragua).

/Jesper och Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling på Åland

Våra vigustudier börjar sakta men säkert lida mot sitt slut, men ännu har vi en sommar och höst kvar späckad med kurser. För en vecka sedan inleddes vår kajakspecialiseringsutbildning på Åland som var den första delen av fyra. Vi tog färjan över från Åbo på tisdag morgon och anlände till Mariehamn på eftermiddagen. Innan vi paddlade ut i skärgården blev det matinförskaffning för att klara oss ute på tur ända till lördag förmiddag. Vi var sammanlagt 14 deltagare plus vår instruktör när vi sent omsider paddlade ut från Lervik hamn i våra fullastade kajaker. Vårt basläger var stationerat på Idskär som ligger ca 6 km fågelvägen från Lervik. Det blev en mycket sen middag den första kvällen på ett kallt och blåsigt Idskär, men vi hade en fantastisk utsikt från vår tältplats på klipporna.






De följande dagarna bestod av paddling, paddling och mera paddling. Vi började alltid dagen med ett teoripass på land som behandlade dagens övningar för att sedan försöka omsätta teorin i praktiken. Vi övad…

Vandring i de franska Alperna

För tre år sedan inledde vi våra vildmarksguidestudier och i och med de två senaste veckornas kursande är nu våra studier förbi. Nu är det endast examen som återstår. Det är en vemodig känsla att viguäventyren nu är över, men vi fick verkligen ett fint sista äventyr med en veckas vandring i de franska Alperna och en veckas paddling i Cornwall.

Den 17:nde september reste vi ner till Genéve därifrån vi hyrde en bil och körde vidare söderut till La Grave. La Grave är en kommun som hör till departementet  Hautes-Alpes och ligger i nordöstra Frankrike. Området är främst känt för sin fina off-piståkning, men även sommartid kommer en hel del turister till området för att cykla, vandra eller klättra.

Redan på tisdagen inledde vi en tredagars vandring som gick från stuga till stuga. För oss som är vana att bo i tält och bära med oss allt vi behöver kändes det ovant med en lätt dagspackning och jag fick fundera både en och två gånger innan ryggsäcken var färdigpackad. Vi hade otrolig tur med v…

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…