Fortsätt till huvudinnehåll

Tillbringat vändagen på hästryggen

Det har hänt en hel massa sen vi skev sist. Igår anlände vi till Santa Elena och inledde vistelsen här med en nattvandring vid ett av naturreservaten här. Det var en riktigt lyckad vandring, vi gick runt i en grupp med guide och lyste med ficklampor för att försöka hitta några glimmande ögon i mörkret. Vi såg en hel del, bl.a. en kinkajou, en uggla, en liten babyorm och grårävar. Vi hade bara filmkameran med så tyvärr har vi inga bilder att bjuda på i det här skedet från den turen, men kanske i senare skede kan ni få se en filmsnutt.

På båtfärden mellan La Fortuna och Monteverde fick vi den bästa utsikten över vulkanen
Arenal. Båtturen var riktigt lugn och behaglig.

Idag startade vi dagen med att besöka ett serpentarium som finns här i närheten. Jesper var eld och lågor, medan jag fick rysningar i hela kroppen när vi såg den ena ormen större än den andra och jag såg hur otroligt bra kamouflerade de kan vara. Man skulle hur lätt som helst kunna stiga på en orm när man är ute och går i skogen här. Det fanns även några giftiga grodor där, iguaner och sköldpaddor. Det var med en viss lättnad jag lämnade serpentariet.



Pytteliten poisondartfrog.

Det fanns många sköldpaddor. 

Rainforrest masked frog, med bara ett öga öppet.

Alla hjärtansdag orm. Nej, eyelashed viper. 


På eftermiddagen var det dags för dagens höjdpunkt - en tur till häst. Det var en av mina roligaste ridturer ever! För det första är hästmentaliteten helt annorlunda här, ridsättet och brukandet av en häst är annorlunda och hästarna är skolade på ett annat sätt. Vi red med westernsadlar och något hackamoreaktigt i tränsväg, såg mest ut som en repgrimma. Vägarna och stigarna vi red på var stenskarpa, full med stora och vassa stenar. Emellanåt var det enormt oländigt över stora stenar och emellanåt uppför och nerför fruktansvärt branta backar. Alla hästmänniskor som känner mig kan säkert ana att mitt hjärta blödde för de stackars hästbenen som skulle utstå all denna påfrestning, medan jag satt på och lät hästen jobba. Innan jag vande mig och accepterade läget var jag nära att stiga av i backarna så att hästen inte skulle ha det så tungt.

Innan start, Camilla på Diba och guiden Alfonso med Jespers häst Comanche. 

Jespers bidrag till dom ack så populära hästöron-bilderna. 

När jag lugnat ner mig och konstaterat att dessa hästar är vana med denna sorts påfrestning kunde jag börja njuta av ridturen och som jag njöt! Utsikten var underbar, hästen fungerade perfekt och jag kände mig som en riktig cowboy när vi travade lugnt med tyglarna i en hand. På slutet när jag såg att Jesper behärskade sin häst riktigt bra vågade vi också bränna av i galopp uppför backarna. Kan inte minnas när jag sist haft så roligt på hästryggen. Det här var Jespers första riktiga ridtur nånsin och han imponerade stort på mig. Han tyckte det var roligast när det gick hårt undan :) En fantastiskt bra dag med Sabines smiling horses!

Fin utsikt hade vi mestadels av ridturen. 

Hästarna stod snällt och väntade så länge vi pausade. 


/Camilla och Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer