Fortsätt till huvudinnehåll

Sammanfattning av det omåttligt populära Bocas del Toro

Idag lämnade vi Panama och Bocas del Toro och det var med en viss lättnad. Bocas del Toro är ett supertrendigt resmål just nu och vi hade hört så mycket om det, så vi hade ganska höga förväntningar när vi kom dit. Tyvärr infriades inte alla förväntningar.

Camilla söker snäckor och koraller på stranden.

Vi såg en massa surfare i staden men detta är en av dom få som vi faktist såg surfa.

Vi bodde i Bocas town och där är husen radade så tätt bredvid varandra så man ser inte vattnet om man inte har hotell med havsutsikt. Stan i sig är väldigt stökig, smutsig och har egentligen inget alls att erbjuda. För att uppleva och uppskatta Bocas del Toro borde man välja boende annanstans än i staden. Igår var vi på cykeltur längs kusten ca 9 km från stan och då passerade vi många olika stränder och hostel. Jag tror att vi hade uppskattat hela vår vistelse där mycket mera om vi hade bott på något av de ställena eller på nån av de andra öarna som också hör till Bocas del Toro, även om de är lite mer svårtillgängliga.


Vill visa några bilder på hur Bocas town faktist såg ut. Det mesta var i riktigt dåligt skick och otroligt smutsigt.
Detta är gravgården i Bocas del Toro, granne med sjukhuset. 

En av stränderna närmast hostellet. Ej simduglig och luktade något otroligt.
Detta var tyvärr skicket på många av stränderna närmast staden. 

Vanlig syn i Bocas. Saker faller ur händerna på folk.

Helt normal gårdstomt. Fanns en liten stig ut ur huset genom allt skräp. 

Det otroligt förorenade hamnområdet i Almirante därifrån taxibåten till Bocas del Toro gick.
Låg sopsäckar och annat skräp och flöt överallt längs strandbankarna. Notera
huset i bakgrunden. typiskt pålhus.

Trots allt hade vi en av resans absolut bästa dagar när vi var ute på snorkeltur till Coral Island. Det är alla gånger värt resan dit. Så här i efterhand hade vi gärna åkt till lite flera ställen i Panama, men vi hade så många saker färdigt bokade så vi orkade helt enkelt inte börja boka om allting. Lite överskattat tycker vi ändå att Bocas del Toro är, men visst har det sina fina sidor också.

Bordercrossing mellan Costa Rica och Panama. Se efter var du stiger. :)

Detta är då bron var man korsar gränsen. 

Banancontainrar. Staden Limon som ligger mellan San Jose och gränsen till Panama är Costa Ricas viktigaste hamnstad
(även en av de farligaste städerna).
Härifrån åker bla. bananer ut till hela världen.
Denna syn är vanlig när man kör igenom och man ser tusentals containrar längs vägen. 


Vi är nu tillbaka i Costa Rica och har mellanlandat i San José en natt, imorgon åker vi vidare till La Fortuna och Monteverde. Det ser vi fram emot med spänning!

/Camilla och Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer