Fortsätt till huvudinnehåll

Sammanfattning av det omåttligt populära Bocas del Toro

Idag lämnade vi Panama och Bocas del Toro och det var med en viss lättnad. Bocas del Toro är ett supertrendigt resmål just nu och vi hade hört så mycket om det, så vi hade ganska höga förväntningar när vi kom dit. Tyvärr infriades inte alla förväntningar.

Camilla söker snäckor och koraller på stranden.

Vi såg en massa surfare i staden men detta är en av dom få som vi faktist såg surfa.

Vi bodde i Bocas town och där är husen radade så tätt bredvid varandra så man ser inte vattnet om man inte har hotell med havsutsikt. Stan i sig är väldigt stökig, smutsig och har egentligen inget alls att erbjuda. För att uppleva och uppskatta Bocas del Toro borde man välja boende annanstans än i staden. Igår var vi på cykeltur längs kusten ca 9 km från stan och då passerade vi många olika stränder och hostel. Jag tror att vi hade uppskattat hela vår vistelse där mycket mera om vi hade bott på något av de ställena eller på nån av de andra öarna som också hör till Bocas del Toro, även om de är lite mer svårtillgängliga.


Vill visa några bilder på hur Bocas town faktist såg ut. Det mesta var i riktigt dåligt skick och otroligt smutsigt.
Detta är gravgården i Bocas del Toro, granne med sjukhuset. 

En av stränderna närmast hostellet. Ej simduglig och luktade något otroligt.
Detta var tyvärr skicket på många av stränderna närmast staden. 

Vanlig syn i Bocas. Saker faller ur händerna på folk.

Helt normal gårdstomt. Fanns en liten stig ut ur huset genom allt skräp. 

Det otroligt förorenade hamnområdet i Almirante därifrån taxibåten till Bocas del Toro gick.
Låg sopsäckar och annat skräp och flöt överallt längs strandbankarna. Notera
huset i bakgrunden. typiskt pålhus.

Trots allt hade vi en av resans absolut bästa dagar när vi var ute på snorkeltur till Coral Island. Det är alla gånger värt resan dit. Så här i efterhand hade vi gärna åkt till lite flera ställen i Panama, men vi hade så många saker färdigt bokade så vi orkade helt enkelt inte börja boka om allting. Lite överskattat tycker vi ändå att Bocas del Toro är, men visst har det sina fina sidor också.

Bordercrossing mellan Costa Rica och Panama. Se efter var du stiger. :)

Detta är då bron var man korsar gränsen. 

Banancontainrar. Staden Limon som ligger mellan San Jose och gränsen till Panama är Costa Ricas viktigaste hamnstad
(även en av de farligaste städerna).
Härifrån åker bla. bananer ut till hela världen.
Denna syn är vanlig när man kör igenom och man ser tusentals containrar längs vägen. 


Vi är nu tillbaka i Costa Rica och har mellanlandat i San José en natt, imorgon åker vi vidare till La Fortuna och Monteverde. Det ser vi fram emot med spänning!

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället. Jesper har byggt ett matbord till mina pojkar.  Månljus över Finndalen. Vilja är dörrvakt.  Jag serverar vodkashottar i isbaren.  Vilja med Tamokfjellet i bakgrunden.  Whiteout på fjället.  Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgiv

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur. Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älga