Fortsätt till huvudinnehåll

Till toppen av Cerro Amigos

Eftersom vi är så pass länge på resa så får vi mellan varven tänka till lite med budgeten och idag valde vi att göra en gratis vandring istället för att betala det enligt mig överprissatta inträdet till nationalparken i Monteverde. Vi tog oss an den 1842 m höga toppen Cerro Amigos. Det var inte speciellt långt upp till toppen, men det var ganska många höjdmeter och riktigt brant så vi fick nog upp flåset ordentligt. Uppe på toppen finns två tv-torn så den riktiga wow-känslan infann sig inte riktigt när vi nådde toppen, men lite häftigt var det nog.

Vår crazycat. Dom sa att katten har varit otroligt skygg och aldrig låtit folk röra den.
Det ändrade plötsligt och den var inte blyg med att ta igen förlorad ömhet.
Vid La Fortuna hade vi en crazy puppy (hund) också men dom fotona har vi slarvat bort.

Här var det extremt brant..

Det blåste otroligt hårt där uppe, kan jämföras med den våldsamma stormen vi hade där hemma i höstas. När vi kom upp var det jättemolnigt så vi såg ingenting, men molnen drog hårt förbi så efter en stund blev det lite klarare och vi fick utsikt över både Monteverdes regnskog och Santa Elena. Efter att vi ätit vår matsäck uppe på toppen började den mödosamma nerfärden, benträning var ordet!

Blåsigt värre. Vi kastade ett bananskal rakt upp ca 3 meter och det flög uppåt och iväg med vinden minst 25 meter, förrän det krockade med ett träd. 

Har passat på att bygga lite muskler nu när vi varit på resa.

Lite molnigt ännu men man ser iaf. staden Santa Elena och tittar man noga så syns också Lake Arenal.

Monteverde cloudforest med mycket moln. Såg otroligt tät ut.

När vi några timmar senare kom tillbaka till hostellet var vi ganska så trötta, så resten av dagen har vi bara slappat. Orkade inte ens koka mat idag, så Super Pollo fick koka åt oss. Det blir mest tacos, nachos och burritos när vi äter ute, men gott är det :) Imorgon är det dags att dra vidare igen, bussen åker kl 6.00 så det blir en tidig kväll ikväll.

Vi valde att gå hela vägen tillbaka till hostellet istället för att ta taxi. Då blir man lätt frestad av bagerier på vägen.
Drinken är en av våra favoriter här, naturell ananas-smoothie.


Ha en fortsatt trevlig helg!

/Camilla och Jesper

Etiketter:

Kommentarer

  1. Anonym24 februari 2014 kl. 12:33

    Tjenare Jesper!
    Har du lust att komma och sommararbeta/julskinkspacka?

    Mvh.Markus.(kolla länken så du inte glömmer)

    http://ts3.explicit.bing.net/th?id=H.4919186188339430&pid=15.1&H=106&W=160

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer