Fortsätt till huvudinnehåll

Charco Verde och champions league

Det var underbart skönt att få sova imorse utan att väckarklockan ringde kl 5. Vi startade dagen med frukost continental bestående av ägg, toast, ost, marmelad, frukter och kaffe. Gott så! En stund senare traskade vi till hamnen för att hoppa på första bästa buss till Charco Verde, men föll för frestelsen och tog en taxi istället som körde oss direkt dit.

Charco Verde är ett litet naturreservat med mycket intressant djurliv, där finns också en liten lagun och en väldigt vacker strand. Vi såg mycket fåglar, apor och massvis med ödlor. Ödlorna sprang åt alla håll när vi kom gåendes på stigen. Även i naturreservatet fanns en del halvvilda hästar som tittade lite misstänksamt på oss, men fortsatte äta när de konstaterat att vi var ofarliga.

Häst med föl, mitt i skogen. 

Bro invid lagunen. 

Vi såg åter igen många vrålapor. 

Här på Ometepe driver hästarna kring löst precis som hundar. De har ägare och är märkta för att kunna identifera vem ägaren är, men ägarna har ingenstans att ha dem, så de får gå lösa och söka sin egen mat. Skicket på hästarna är varierande, en del ser relativt välmående ut, medan revbenen står ut på en del. Det är med kluvna känslor jag ser på detta. På ett sätt är hästarna underbart fria, men å andra sidan får de inte all den omvårdnad som jag tycker att en häst bör få. Det är ovanligare att se ett inhägnat djur här än lösa djur och om de har en inhägnad är den oftast öppen så djuren kan gå ut i alla fall.


Såg rolig ut när den upprepade gånger sprang ut mot vattnet när vågen drog ut,
tog nånting och sprang sedan för livet när nästa våg kom.

Vet inte namn, men vacker fågel med fina stjärtfjädrar. (Som tyvärr inte syns här)

Efter att vi tillbringat några timmar i Charco Verde tog vi en taxi tillbaka till Moyogalpa och där stötte vi på en "gammal bekant" som vi delat rum med några veckor tidigare. Han är en stor fotbollsfantast och skulle iväg till en pub för att se en champions league match så vi hängde på. Puben var mera ett skjul och lite undangömd, det är nog mest locals som går dit, men det var riktigt kul att komma undan de turistiga ställena en stund. Vi kollade en halvlek, det längsta jag nånsin orkat se på fotboll, innan vi tog avsked av Marcos för denna gång.

Nu laddar vi hårt inför morgondagens utmaning och förbereder oss på alla sätt och vis. Hoppas på en god natts sömn innan väckarklockan ringer 04.00. Nästa inlägg får ni höra om hur det gick...

Landningsbana som vi korsade med taxin. Här var det inte mycket till säkerhet,
förhoppningsvis landar flyg ganska sällan här. 

Morgondagens utmaning visar sig nästan helt. 


Godnatt!

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi