Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 11 Hornillos del Camino - Itero de la Vega

Dagen som skulle bli en vilodag slutade med att vi gick 31 km istället. Ni får tycka att vi är dårar, vi tycker nog det själva också. Ännu när vi hade ätit frukost på härbärget var vi inställda på att åka taxi en bit framåt, men när vi stod i tamburen fick vi syn på en prislista på taxiservice och blev avskräckta. Det kostade dubbelt upp mot vad det gjorde när Jesper åkte taxi från Logrono till Ventosa. Vi beslutade oss för att gå till nästa by och se hur det kändes. Sagt och gjort, vi vandrade iväg mot Hontanas i det ljuvliga solskenet, men ack så kalla vädret.

Väl framme i Hontanas kändes allt så bra så vi fortsatte till nästa by. Vi åt lunch på en höbal i närheten av de gamla klosterruinerna Monasterio de San Anton, alldeles underbart! Innan vi visste ordet av hade vi avverkat dagsetappen på 20 km och klockan var endast 11.30. Nästa by låg hela 11 km bort så vi var osäkra på om vi faktiskt skulle fortsätta, men körde på när det kändes så bra i kroppen. Det blev en brant stigning upp till Alto de Mostelares, trodde aldrig att jag skulle säga detta, men jag har faktiskt börjat gilla uppförsbackar. Vet inte om det är min skidträning som gett resultat eller om jag får någon slags tävlingsinstinkt, men när vi kommer till uppförsbackar lägger jag i en annan växel och susar förbi åtminstone några andra. Jesper säger att jag ser ut som en skidåkare ;)

Vi kom fram vid 14-tiden idag och beslutade oss för att lyxa till det med ett privatrum, så nu njuter vi för fullt av eget rum och badrum! Idag har varit en fantastisk dag, landskapet har levererat med hisnande vyer, fågelkvitter och blåklintar i dikesrenen. Vädret har visat sig från sin bästa sida och solen har varit framme hela dagen. Något ömma fötter har vi nu, men de andra krämporna har annars varit obetydliga idag. Tacksamma för en underbar dag längs vägarna.







/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi ...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi...