Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 25 Vatten i sikte! Sarria - Portomarin

I morse hade vi inte ställt någon väckarklocka och eftersom vi bodde på ett litet ställe var det ingen annan som väckte oss, så vi sov ända till 6.40. Så länge har vi inte sovit en endaste gång under resan, skönt med en ordentlig natts sömn. Det blev tufft direkt från morgonen med branta uppförsbackar och mycket folk längs leden. Vi hittade ett litet bageri i lagom tid för morgonkaffet. Vi har konstaterat att bageribranschen måste vara både lönsam och enkel här. Alla äter bröd hela tiden och det enda de behöver baka är i princip baguetter. För att vara en bageributik var utbudet fattigt, men vi hittade nybakta pizzabitar och de var supergoda!

Dagens höjdpunkter var för det första när vi nådde 100-km-stenen. Tänk att vi från nästan 800 km nu är nere på tvåsiffrigt! Det firade vi med lite gott att dricka. Känns helt otroligt bra. Vi känner oss nu som gamla rävar längs caminon, det är så många som just startat sin camino och vi har roat oss med att gissa vilka som är "nya och fräscha" mest hela dagen.

Dagens andra höjdpunkt är att i Portomarin finns det vatten, en stor flod - rio Mino rinner genom staden. Vi har inte sett vatten under hela resan, för utom någon liten damm, så det kändes underbart att se vatten och till och med båtar. Vi gick ner till vattnet och bara satt där en stund genast vi hade checkat in på härbärget. Tänker aldrig på det hemma, men när vi nu varit utan både sjöar och hav så länge så kändes det fantastiskt att få vara nära vatten igen, vårt härbärge ligger precis brdevid floden så vi ser den från terassen.

Det är ruggigt väder här idag och det har kommit några regnskurar så ska bli extra skönt att krypa ner i sovsäcken ikväll. Vi har till och med två finnar i samma rum, men vi har inte gett oss till känna. De får tro att vi är svenskar :)

Vi har haft något problem med bildöverföringen så ni får ursäkta att några bilder är riktigt suddiga.

Gammal är äldst

Muy bien. Riktigt skön känsla!


Caminon verkar ha skördat många liv. Här ett av dödskorsen längs vägarna.

Portomarin

Stairway to the deep sea.

Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan fö…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…

Måndagmorgon i oktober

Måndagmorgon igen, jag sitter i soffan med min kaffekopp och laptopen, ute visar temperaturen på -1 grad och Kaa är pigg som de flesta morgnar och pockar på min uppmärksamhet med sitt hallåande. Jag fick ett plötsligt infall av att skriva ett inlägg till bloggen som har en tendens att stanna av lite varje höst, inga undantag där denna höst heller. Idag har jag inga uppdrag ute på fältet så det blir jobb hemifrån istället. Dagens uppgift är att få klart en artikel som jag skriver till Finlands natur så det passar bra med lite uppvärmning i skrivandet.

Det känns ännu lite overkligt att jag faktiskt jobbar med mitt eget företag, samtidigt som jag tycker att jag börjar få lite rutin på saker och ting. Vi konstaterade i helgen med Jesper att mitt humör har ändrats så mycket till det bättre efter att jag slutat jobba på bageriet, mitt tålamod har förlängts med det dubbla och jag känner mig mycket mera rofylld och glad överlag än tidigare. Det är en härlig känsla att känna även om jag inte p…