I morse hade vi inte ställt någon väckarklocka och eftersom vi bodde på ett litet ställe var det ingen annan som väckte oss, så vi sov ända till 6.40. Så länge har vi inte sovit en endaste gång under resan, skönt med en ordentlig natts sömn. Det blev tufft direkt från morgonen med branta uppförsbackar och mycket folk längs leden. Vi hittade ett litet bageri i lagom tid för morgonkaffet. Vi har konstaterat att bageribranschen måste vara både lönsam och enkel här. Alla äter bröd hela tiden och det enda de behöver baka är i princip baguetter. För att vara en bageributik var utbudet fattigt, men vi hittade nybakta pizzabitar och de var supergoda!
Dagens höjdpunkter var för det första när vi nådde 100-km-stenen. Tänk att vi från nästan 800 km nu är nere på tvåsiffrigt! Det firade vi med lite gott att dricka. Känns helt otroligt bra. Vi känner oss nu som gamla rävar längs caminon, det är så många som just startat sin camino och vi har roat oss med att gissa vilka som är "nya och fräscha" mest hela dagen.
Dagens andra höjdpunkt är att i Portomarin finns det vatten, en stor flod - rio Mino rinner genom staden. Vi har inte sett vatten under hela resan, för utom någon liten damm, så det kändes underbart att se vatten och till och med båtar. Vi gick ner till vattnet och bara satt där en stund genast vi hade checkat in på härbärget. Tänker aldrig på det hemma, men när vi nu varit utan både sjöar och hav så länge så kändes det fantastiskt att få vara nära vatten igen, vårt härbärge ligger precis brdevid floden så vi ser den från terassen.
Det är ruggigt väder här idag och det har kommit några regnskurar så ska bli extra skönt att krypa ner i sovsäcken ikväll. Vi har till och med två finnar i samma rum, men vi har inte gett oss till känna. De får tro att vi är svenskar :)
Vi har haft något problem med bildöverföringen så ni får ursäkta att några bilder är riktigt suddiga.
|
Gammal är äldst |
|
Muy bien. Riktigt skön känsla! |
|
Caminon verkar ha skördat många liv. Här ett av dödskorsen längs vägarna. |
|
Portomarin |
|
Stairway to the deep sea. |
Camilla och Jesper
Kommentarer
Skicka en kommentar