Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 25 Vatten i sikte! Sarria - Portomarin

I morse hade vi inte ställt någon väckarklocka och eftersom vi bodde på ett litet ställe var det ingen annan som väckte oss, så vi sov ända till 6.40. Så länge har vi inte sovit en endaste gång under resan, skönt med en ordentlig natts sömn. Det blev tufft direkt från morgonen med branta uppförsbackar och mycket folk längs leden. Vi hittade ett litet bageri i lagom tid för morgonkaffet. Vi har konstaterat att bageribranschen måste vara både lönsam och enkel här. Alla äter bröd hela tiden och det enda de behöver baka är i princip baguetter. För att vara en bageributik var utbudet fattigt, men vi hittade nybakta pizzabitar och de var supergoda!

Dagens höjdpunkter var för det första när vi nådde 100-km-stenen. Tänk att vi från nästan 800 km nu är nere på tvåsiffrigt! Det firade vi med lite gott att dricka. Känns helt otroligt bra. Vi känner oss nu som gamla rävar längs caminon, det är så många som just startat sin camino och vi har roat oss med att gissa vilka som är "nya och fräscha" mest hela dagen.

Dagens andra höjdpunkt är att i Portomarin finns det vatten, en stor flod - rio Mino rinner genom staden. Vi har inte sett vatten under hela resan, för utom någon liten damm, så det kändes underbart att se vatten och till och med båtar. Vi gick ner till vattnet och bara satt där en stund genast vi hade checkat in på härbärget. Tänker aldrig på det hemma, men när vi nu varit utan både sjöar och hav så länge så kändes det fantastiskt att få vara nära vatten igen, vårt härbärge ligger precis brdevid floden så vi ser den från terassen.

Det är ruggigt väder här idag och det har kommit några regnskurar så ska bli extra skönt att krypa ner i sovsäcken ikväll. Vi har till och med två finnar i samma rum, men vi har inte gett oss till känna. De får tro att vi är svenskar :)

Vi har haft något problem med bildöverföringen så ni får ursäkta att några bilder är riktigt suddiga.

Gammal är äldst

Muy bien. Riktigt skön känsla!


Caminon verkar ha skördat många liv. Här ett av dödskorsen längs vägarna.

Portomarin

Stairway to the deep sea.

Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi ...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi...