Vi väcktes 4.25 av en galande spanjor, han trodde han försovit sig, hur man nu skulle lyckas med det på caminon vet jag inte, men så var det. Givetvis väcker man upp alla andra i rummet då också. När han konstaterat att klockan var endast 4.30 lade han sig och sova igen. När han sen på riktigt steg upp tog han ingen som helst hänsyn till att det fanns folk som ville sova ännu. Klampade på av och an i rummet, satte på taklampan och drog upp rullgardinen. Vi var uppe så vi led inte av det, men tyckte synd om den stackars morgontrötta fransmannen som försökte sova.
Sen finns det otroligt godhjärtade människor också som en kanadensiska vi mötte på morgonen. Hon plockade upp saker som folk tappat och försökte hitta deras rätta ägare. Hon hade gått och burit på ett par herrkalsonger i två dagar utan att hitta ägaren. Idag hade hon dock bättre tur och hittade ägaren till en halv teleskopstav, han blev jätteglad över att få den tillbaka.
När vi kom till staden Melide blev jag riktigt lessen när jag såg en herrelös hund som var utsvulten och med en otäck böld på underläppen. Den var rädd för människor och gick med svansen mellan benen, vistades ändå i närheten av en uteservering i hopp om att få något att äta. De allra flesta ignorerade honom dock. Mitt hjärta värkte för den stackars hunden så jag köpte en croissant åt honom som han ivrigt åt upp. Kanske inte det mest passande att ge en hund, men det var bättre än ingenting. Hoppas att någon skulle förbarma sig över hunden och ge honom den vård och omsorg han behöver eller låta honom somna in. För övrigt har vi inte sett många gatuhundar, de flesta verkar ha ägare lfastän de springer lösa.
Vid lunchen stötte vi på en av svenskorna som vi träffade allra första dagen här, så vi gick tillsammans med henne de sista km in till Arzua där vi befinner oss nu. Gick snabbt när vi gick och pratade hela vägen. Det blev hela 29 km idag och nu återstår endast 40 km. Vi skulle i princip klara det på en dag, men eftersom vi flyger hem först på onsdag tänkte vi dra ut på det ända till söndag. Börjar kännas som att vi kan det här nu, vi är redo att avsluta vår vandring.
För att avsluta med något positivt kan jag säga att vi haft strålande sol hela dagen, men ändå inte för varmt. Ikväll åt vi också en av de bästa pilgrimsmiddagarna, kanske den bästa till och med. :)
Camilla och Jesper
Obs. Idag kommer inget inlägg. Internetuppkoppling är inte riktigt vardag här. :)
Sen finns det otroligt godhjärtade människor också som en kanadensiska vi mötte på morgonen. Hon plockade upp saker som folk tappat och försökte hitta deras rätta ägare. Hon hade gått och burit på ett par herrkalsonger i två dagar utan att hitta ägaren. Idag hade hon dock bättre tur och hittade ägaren till en halv teleskopstav, han blev jätteglad över att få den tillbaka.
När vi kom till staden Melide blev jag riktigt lessen när jag såg en herrelös hund som var utsvulten och med en otäck böld på underläppen. Den var rädd för människor och gick med svansen mellan benen, vistades ändå i närheten av en uteservering i hopp om att få något att äta. De allra flesta ignorerade honom dock. Mitt hjärta värkte för den stackars hunden så jag köpte en croissant åt honom som han ivrigt åt upp. Kanske inte det mest passande att ge en hund, men det var bättre än ingenting. Hoppas att någon skulle förbarma sig över hunden och ge honom den vård och omsorg han behöver eller låta honom somna in. För övrigt har vi inte sett många gatuhundar, de flesta verkar ha ägare lfastän de springer lösa.
Vid lunchen stötte vi på en av svenskorna som vi träffade allra första dagen här, så vi gick tillsammans med henne de sista km in till Arzua där vi befinner oss nu. Gick snabbt när vi gick och pratade hela vägen. Det blev hela 29 km idag och nu återstår endast 40 km. Vi skulle i princip klara det på en dag, men eftersom vi flyger hem först på onsdag tänkte vi dra ut på det ända till söndag. Börjar kännas som att vi kan det här nu, vi är redo att avsluta vår vandring.
För att avsluta med något positivt kan jag säga att vi haft strålande sol hela dagen, men ändå inte för varmt. Ikväll åt vi också en av de bästa pilgrimsmiddagarna, kanske den bästa till och med. :)
 |
| Den arge tuppen blev utan fötter |
 |
| Mysig liten visthusbod |
 |
| Camilla testar fotmassage |
Camilla och Jesper
Obs. Idag kommer inget inlägg. Internetuppkoppling är inte riktigt vardag här. :)
Kommentarer
Skicka en kommentar