Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 12 Itero de la Vega - Villalcazar de Sirga

När väckarklockan ringde imorse var det så skönt att sova utan några andra i rummet, så vi hade svårt att komma oss upp. Vi kom oss iväg lite före klockan 7 och som alltid när man sovit i någon mindre by är det så lugnt och skönt längs vägen direkt från morgonen. Vi åt frukost i den första byn vi kom till och sen fortsatte färden längs canal de Castilla ända fram till Fromista. Där hamnade vi att söka upp ett apotek eftersom jag fått utslag på ena handen som utvecklats till vätskefyllda blåsor. På apoteket menade de att det är en allergisk reaktion mot något och jag fick en typ av kortisonsalva att smörja på. Har efter det gått med handen under min "buff" hela dagen för att inte utsätta den för mera sol. Buffen är guld värd, jag använder den till allt möjligt; som mössa, halsskydd, padding och nu för handskugga. En bra-att-ha-grej!

Resten av dagens vandring har varit ganska enformig, den har gått längs sendan. Sendan är en grusväg som går parallellt med landsvägen, speciellt iordningställd för pilgrimer. Det är ju tyvärr ganska tråkigt att gå längs dessa vägar, men det gick ändå rätt bra idag. Idag är den varmaste dagen hittills och mina bleka ben fick för första gången smaka på sommarvärme. Vi gick in på ett albergue med bar i den nästsista byn för dagen för att dricka en iste innan vi tog oss an den sista etappen. Synen som mötte oss var smått komisk. Två åsnor sprang iväg med en skrikande amerikansk kvinna efter sig. Det visade sig att den ena åsnan höll på att gå igenom hennes väska :) Det var en grupp med amerikaner som hade uppdukat för buffelunch ute i trädgården och lite senare kom åsnan igen och försökte sno mat från bordet. Underhållning på hög nivå, dessutom blev vi bjudna på paj från buffen, ett riktigt lyckat stopp.

I byn vi bor i nu finns bara ett härbärge och det är gratis, men det hör till att man donerar en slant. Hospitaleron är för tillfället en tyska som heter Heidi, otroligt hjälpsam och vänlig. Till min förskräckelse berättade hon att hon sanerat sängarna idag eftersom de har problem med bedbugs, en av gästerna hade också bedbugsbett så det blev ytterligare sanering för honom. Gillar ej situationen, men den är tyvärr väldigt vanlig på härbärgen. Får nu bara hoppas att de alla är borta för denna natt åtminstone. De är ju ofarliga, men äckliga!

Avslutar dagens händelser här, det visar sig att vi sitter på gubbdagiset, kom just in ett 10-tal gubbar som ska ha spelkväll och ljudnivån steg betydligt.






Ha de gott!

/Camilla och Jesper




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi