Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 14 Calzadilla de la Cueza - Sahagun

Idag startade vi dagen med resans hittills bästa frukost på resturangen i byn vi sovit i. Det fanns både bacon, ägg, äggröra, chorizos, tortilla, croissanter mm. Det var en njutning att verkligen få äta en ordentlig frukost för mig som är en frukostmänniska. Sedan kunde dagens vandring börja. Som alltid från morgonen är det kallt, fick ta vantarna på, men jag tycker också att det är skönast att gå när allting ännu är lugnt och stilla.

Vid lunchtid befann vi oss i byn San Nicolas del real camino och gick in på en liten bar. Den kändes lite ofräsch så vi beslutade oss för att gå vidare, det visade sig vara ett bra beslut. När vi gick ut därifrån låg en död kattunge på trappan, den var inte där 2 minuter tidigare. Hur den kom dit vet vi inte, men fick rysningar av hela händelsen. Vi gick vidare  till en annan bar och fick där riktigt fräscha bocadillos till lunch.

Nu var det inte långt kvar av dagsetappen så vi gick i lugnt tempo till Sahagun. Det är en riktigt varm dag igen med ca 26 graders värme. I natt sover vi igen i ett gammalt kloster och här inne är det iskallt, kom dessutom endast kallvatten ur duschen så blev en snabbdusch idag. Sahagun är tror jag den smutsigaste staden vi sett hittills, men ska ge den en chans till när siestan är över.

Vi insåg för några dagar sedan att vi ser indentiska ut till klädseln när vi går med t-shirts och vandringsbyxor. Något vi verkligen inte tänkte på innan vi kom hit och inget vi eftersträvar, men nu har det råkat sig så. Idag frågade en kvinna av oss om vi är på honeymoon när vi har likadana kläder, känner oss nu som pensionärer som är ute och promenerar i matchande joggingdräkter...








/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…