Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 23 Frukost ovan molnen, Laguna de Castilla - Triacastela

Jag trodde att inget kunde slå utsikten och känslan i Foncebadon, men att gå i bergen i soluppgången och komma till O'cebreiro och se utsikten därifrån var alldeles fantastiskt. Vi befann oss ovanför molnen och utsikten mot alla håll var makalös. Här tar mina superlativ slut, omöjligt att i ord beskriva hur fint det var. Vi har haft en riktigt bra dag med varierande terräng, uppe i bergen på små stigar och där emellan i små landsbygdsbyar. Känns som om vi gått genom ladugårdar mellan varven för i varje liten by finns åtminstone en liten ladugård med 15-20 kossor och det är ingen ovanlig syn att se kossor fösas till bete.

Idag såg vi också en större grupp ridande pilgrimer, sådana  finns också, men vanligast är att de endast rider en del av slutsträckan till Santiago. För övrigt märker vi av att det är mycket mera pilgrimsvandrare på vägen nu också, som går kortare sträckor. Imorgon när vi kommer till Sarria kommer de att vara ännu flera, från Sarria är det ca 100 km kvar och det är vad man behöver gå för att få sin compostela.

Vi lämnade idag provinsen Castilla y Leon och kom in i Galicien. Folket på landsbygden har isolerats pga bergen, vilket har gjort att utvecklingen stannat av lite. Det märks av i byarna, jordbruket känns väldigt gammaldags. Det är charmigt att se på, men undrar om det finns någon lönsamhet i det över huvudtaget. Det finns många specialiteter i matväg här och mat är ju något vi ofta sysselsätter oss med när vi inte går, så vi hoppas kunna prova på några galiciska maträtter.

Vi nådde Triacastela tidigt på eftermiddagen och det är en riktigt liten stad. Finns inte mycket att se eller göra här så det blev pilgrimsmiddag på restaurangen här intill och sen lite blogg- och dagboksskrivande. Vissa kvällar har vi trevliga rumskamrater att prata med, medan det vissa kvällar är mindre socialt. Idag verkar bli en mindre social dag, men det är helt okej ändå, man orkar inte vara social hela tiden. Sista vandringsveckan är nu inledd och det börjar kännas som att vi kommer att fixa detta :)

Ferdinand väntar snällt på att alla kossor ska bli klara där inne före han själv kliver in.
 

2,7m i diameter, ca. 800 år gammal
 


Spansk mördarsnigel? Med hål i.



Halmtak i O'Cebreiro


Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …