Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 21 Ponferrada - Villafranca del Bierzo

Det märktes att vi gått mycket upp och ner igår för idag har vi träningsvärk i benen. Tog nån timme innan vi mjuknade upp. Det har inte varit något extraordinärt längs vägen idag, men vi har gått genom många små mysiga byar. Vinodlingarna har börjat dyka upp, den sista timmen idag gick helt och hållet genom vinodlingslandskap. Här görs Bierzoviner som blir allt populärare. Vi såg många vinodlare ute på fälten och arbetade, inget lätt arbete ser det ut som.

Vi har gått lite kortare sträcka idag, ca 25 km så vi kom fram till Villafranca klockan 13. Vår vän italienaren satt redan och väntade utanför samma härbärge som vi ska bo på i natt så vi har gott sällskap. Det här är ett stort härbärge och vi valde det endast för att de enligt guideboken har gratis bagagetransport. De har nog bagagetransport, men den är inte gratis. Vi planerar att använda den imorgon hur som helst eftersom morgondagens etapp lär ska vara den tuffaste på hela vandringen. Många höjdmetrar ska igen klättras uppför. Ser fram emot det, de vackraste landskapen är på de högre höjderna.

Det finns annars också bagagetransport att använda under hela vandringen, kostar 5-10 €/sträcka beroende på avståndet. Det är många som använder sig av den servicen och går endast med dagspackning under dagen. Ger många fler möjlighet att göra vandringen, när de inte behöver bära på hela sin packning.

Här härbärget har de också massageservice, så vi ska passa på att få våra muskler uppmjukade. Passar väl bra för en lördagkväll :)

Camilla och Jesper







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde