Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 19 Astorga - Foncebadon

Äntligen, äntligen fick vi lämna mesetan bakom oss och börja klättra uppåt i bergen igen. Vi lämnade Astorga bakom oss och gick några km på plattlandet, men sen har det sakta men säkert klättrat uppåt hela dagen. Genast när vi kommit ut ur Astorga ändrade landskapet, det blev mera buskvegetation och bergen runt om vid horisonten. Idag har varit en bra dag om än lite blåsig. Det är ganska fascinerande hur vädret kan ändra från dag till dag. Igår visade termometern på ca 30 grader och idag har det varit 13 grader och kalla vindar så det har varit full mundering på.

Vandringen har gått fort idag, det har varit så vackra vyer och omväxlande landskap så de 26,5 km gick undan även om det stundvis var tungt i motvinden. Mitt i skogen hittade vi hästhage med riktigt sociala hästar i. Hade en pratstund med dem och min hästpassion vakande till liv igen. Känner att jag gärna skulle ha hästar i mitt liv, men var, hur och när är något jag ännu får grunna på.

Vi tog en kort paus i Rabanal del Camino och sen hade vi ännu 6 km uppför till den lilla bergsbyn Foncebadon som vi befinner oss i nu. Det var 6 vackra km, vi omgavs av ett hav av blommande buskar precis hela vägen och doften var berusande. Har aldrig sett något liknande, ett mecka för blomfantaster! Idag belönade vi oss själva dessutom med ett dubbelrum, vilken lyx! Vi har tvål, eget wc, egen dusch och handdukar. Självklart hemma, men inte på pilgrimsvandring, känns fantastiskt skönt. Vi befinner oss nu på 1439 m.ö.h. så utsikten härifrån är enastående. Det här är verkligen en enslig liten bergsby med några få små stenhus. Byn lever på pilgrimer, det finns åtminstone 4 härbärgen här och ungefär lika många invånare. Det här är allt vad jag kunde hoppas på från vår vandring, känns som att inget kan toppa upplevelsen av att få vistas i denna charmiga lilla by. Foncebadon kommer att stanna i mitt minne.

Imorgon fortsätter vandringen till Cruz de Ferro och det är dags att lämna våra stenar vid järnkorset och caminons högsta punkt. Men idag ska vi njuta av denna underbara plats.

Camilla och Jesper



Dagens höjdpunkt för Camilla


Som på flera andra ställen under denna vandring fäster folk kors på diverse staket. 


Lilla ensliga bergsbyn vi sov i.

Kommentarer

  1. Vackra bilder undrar om det är ginst som blommar de doftar otroligt gott .Ha en trevlig helg . !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns massor med gula ginstbuskar här åtminstone, men finns det vita också? Liknar de gula. :)

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …