Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 26 Visthusbodar och jättemyror, Portomarin - Palas de Rei

Idag har inte varit någon speciell dag, en dag bland alla andra. Steg upp, åt frukost, vandrat,druckit kaffe, vandrat, ätit lunch och vandrat lite till. Det roligaste stoppet idag var vid ett donativoalbergue (gratishärbärge drivet av församlingen, du donerar en valfri summa för boendet). Vi skulle egentligen bara gå på toaletten, men människorna som jobbade där var så språksamma och trevliga så vi pratade en stund med dem. Vi fick en broschyr av dem om caminons 5 symboler, som jag tyckte var en ganska bra tankeställare. Tänkte dela dem med er.

Den första symbolen är den gula pilen som vi följer längs caminon. Caminon symboliserar vårt liv och när vi inte hittar de gula pilarna känner vi oss frustrerade, precis som vi i livet kan bli frustrerade om vi inte hittar den rätta vägen. Frågorna som ställdes efter liknelsen var vilka pilar följer du och vad eller vem visar vägen för dig i livet? (Egen översättning)

Den andra symbolen är ryggsäcken. I livet bär vi alla en ryggsäck, ibland sätter vi till saker, men ibland måste vi ta bort saker när ryggsäcken blir för tung att bära. Vad kan du ta bort från just din ryggsäck för att den ska bli lättare att bära? Bär du på något överlopps bagage i din livsryggsäck?

Den tredje symbolen är plåstret. Blåsor, sår och smärta tillhör caminon liksom livet. Ibland tvingar de oss att ta det lugnare eller till och med stanna upp. Hur tar du itu med livets smärtor och har du "livssår" som du behöver bearbeta?

Den fjärde symbolen är vandringsstaven. Varje pilgrim behöver hjälp att gå vidare ibland och vandringsstaven symboliserar de människor vi möter som hjälper oss och uppmuntrar oss att gå vidare längs caminon såväl som i livet. Vilka är de människor som fungerar som "vandringsstavar" i ditt liv? Hur skulle det se ut om du fungerade som "vandringsstav" för någon annan?

Den femte symbolen är snäckan som symboliserar den förändrade människan efter pilgrimsvandringen. Känner mig personligen inte så mycket förändrad än i alla fall, än vad jag annars gör efter en resa. Efter en längre resa känner jag mig alltid otroligt tacksam och ödmjuk när jag kommer hem. Tacksam över allt jag har där hemma och tacksam över alla människor jag haft privilegiet att möta. Så även denna gång, resan är inte slut än, men redan i detta skede är jag så glad över att jag fått träffa alla härliga och inspirerande människor. Ikväll har vi suttit och diskuterat med två vänliga australiensare. Den ena av dem hade till och med varit i Finland och var bekant med Finlands krigshistoria. Imponernade! Överlag är det inte många som vet något om Finland. Vi känner oss som ambassdörer ibland. :)

Detta blev ett långt och lite annorlunda inlägg, men vi har haft en trevlig dag, men börjar kännas som om vi vill komma fram nu. Vi räknar neråt...

Soluppgång

Härbärget vi stannade vid och diskuterade lite under dagen.


Jättemyror

Ja spanjorerna har jordgubbar redan. Dom var underbart goda.

Någon tog flickvännen på en stadstur innan läggdags. Undrar om han hade körkort?

Horreos - Visthusbodar. Denna liknar mera en port än något annat men det som står på porten är en visthusbod. Dessa användes ofta till att torka majs och liknande. Dom är ofta högt belägna så att djur inte kommer åt det som finns inuti.


Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor.





Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa.

Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle". I terrängen kan man bland annat hitta rester av gamla renstängsel och torvhyttor som skvallrar om…

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur.

Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älgar…