Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 18 Villadangos del Paramo - Astorga

Blev igen tidig väckning och start kl 6. Fick oss en redig frukost på ett albergue i följande by och kunde fortsätta med mätta magar. Efter ytterligare ca 7 km kom vi till Puente de Orbigo där en av Spaniens längsta medeltida broar finns med hela 20 valvbågar. Efter att vi passerat den kunde vi nu välja väg, vi valde den kortare och också tråkigare vägen. Hade ändå över 26 km att gå idag och i värmen blir det extra tungt. Det blev 10 tunga km till vår lunchpaus och sen var det endast lite över 3 km till Astorga.

Vi hade ställt in oss på att bo på ett B&B här och vi gick runt och yrade utan att hitta något. Vi hittade flera dyra hotell, men alla hostels och B&Bs fanns inte längs leden i alla fall. Vi hittade ett albergue i närheten av katedralen till sist och får nu nöja oss med att sova tillsammans med alla andra i natt. Det här härbärget är riktigt stort med över 80 platser, men ligger centralt och det bästa av allt är att här finns en massör. Vi hade turen att få tid till henne, det var begränsat med tider så många blev utan. Finns inget särskilt rum så massagebänken är uppställd mitt i smeten med endast några skärmar runt om, så jag trodde det skulle bli svårt att slappna av, men det var inga problem. Vet inte om hon var otroligt skicklig eller om mina ben och fötter var i stort behov av massage eller kanske en kombintion av båda, men var verkligt avslappnande.

Efter att också Jesper fått massage gick vi till pilgrimsmuseet som ligger i det gamla biskopspalatset intill katedralen. Blev lite besvikna, fanns inte så mycket att se där, men kostade bara 3 €. Hann också en runda på stan och hittade en riktigt bra utrustad friluftsbutik. Vilken tur att vi inte kan bära med oss något, hade kunnat bli en dyr historia då. Nu blev det bara nya gummiploppar till mina stavar och ett par tunnare vandringsstrumpor. Ägaren blev så till sig av våra komplimanger över hans butik så han gav oss sitt kort och sa att han kan skicka grejer till Finland åt oss. :) Knappast lönsamt, men vänligt erbjudande ändå.

Nu har vi sett åkrar och fält till lust och leda, så vi ser fram emot bergen som närmar sig igen. Redan imorgon börjar vi klättra lite uppåt och i övermorgon ska vi upp till caminons högsta punkt. Har också utlovats svalare väder, vilket är skönt när man ska röra på sig. Sovdags då igen, dagarna bara flyger iväg. Godnatt!

Camilla och Jesper


Medeltida bron

Fågelbon




Pilgrimsmuseet


Den ursprungliga Camino guideboken

Såhär känner Camilla ofta på morgonen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …