Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 17 Arcuhueja - Villadangos del Paramo

Det blev tidig väckning imorse för att hinna undan den värsta värmen. Redan kl 6 gick vi iväg i mörkret, var riktigt skönt att få vandra i ensamhet. Efter att vi gått ca en timme kom vi upp på en kulle och fick utsikt över Leons stadsljus i gryningen. Vi kunde konstatera att det verkligen är en stor stad med sina 160 000 invånare. Med alla förorter blir det över 200 000 invånare. Vi åt frukost inne i centrum, men gick sen genast vidare och beundrade endast de historiska byggnaderna från utsidan.

Blev nästan 4 h stadsvandring idag innan vi var ute ur alla förorter. Gick riktigt tungt innan lunchen och kände oss tagna av värmen. Hade ingen vidare matlust, men vi åt varsin bocadillo med salt skinka och det började genast kännas lite bättre. Dagens sensation var den lilla dammen vi hittade där vi gick ner och svalkade våra kokande fötter. Obeskrivligt skönt! Orkade ännu fortsätta till dagens slutmål Villadangos del Paramo.

Vi har nu under 300 km kvar till Santiago och enligt beräkning 12 vandringsdagar kvar. Känns som att det gått fort, men känns också som att vi kommer att vara helt nöjda att få ta på oss något annat än vandringsutstyrseln när vi är i mål. :)

På väg in till Leon



Katedralen i Leon


Lyxhotellet Parador

Trött vandrare och ganska pigg en.


Vi hitta en pott!


Bodegor


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde