Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 17 Arcuhueja - Villadangos del Paramo

Det blev tidig väckning imorse för att hinna undan den värsta värmen. Redan kl 6 gick vi iväg i mörkret, var riktigt skönt att få vandra i ensamhet. Efter att vi gått ca en timme kom vi upp på en kulle och fick utsikt över Leons stadsljus i gryningen. Vi kunde konstatera att det verkligen är en stor stad med sina 160 000 invånare. Med alla förorter blir det över 200 000 invånare. Vi åt frukost inne i centrum, men gick sen genast vidare och beundrade endast de historiska byggnaderna från utsidan.

Blev nästan 4 h stadsvandring idag innan vi var ute ur alla förorter. Gick riktigt tungt innan lunchen och kände oss tagna av värmen. Hade ingen vidare matlust, men vi åt varsin bocadillo med salt skinka och det började genast kännas lite bättre. Dagens sensation var den lilla dammen vi hittade där vi gick ner och svalkade våra kokande fötter. Obeskrivligt skönt! Orkade ännu fortsätta till dagens slutmål Villadangos del Paramo.

Vi har nu under 300 km kvar till Santiago och enligt beräkning 12 vandringsdagar kvar. Känns som att det gått fort, men känns också som att vi kommer att vara helt nöjda att få ta på oss något annat än vandringsutstyrseln när vi är i mål. :)

På väg in till Leon



Katedralen i Leon


Lyxhotellet Parador

Trött vandrare och ganska pigg en.


Vi hitta en pott!


Bodegor


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi ...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi...