Imorse fick vi morgonmål vid härbärget och vi satt alla runt bordet i köket och åt tillsammans. Vi var endast 8 stycken som bodde på härbärget. Rätt som det var visade det sig att spanjoren som jag trodde var en riktig urspansk kille, var född i Sverige och han pratade riktigt bra svenska dessutom. Oj, var min första tanke, Jesper och jag pratar på om allt möjligt när vi konstaterat att ingen förstår vad vi säger. Nåja, dialekt fattade han inte hur som helst, tur var väl det. Han var väldigt trevlig och detta var hans andra camino, so han utförde cyklandes. Han hade tidigare gjort camino Norte som har betydligt färre pilgrimer.
Vi kom oss iväg aningen senare än vanligt eftersom vi hade det så trevligt kring frukostbordet, men så har vi inte haft någon lång vandring idag heller. Där emot har det idag varit den psykiskt tyngsta dagen hittills. Första etappen till Carrion de los Condes gick bra, men sen följde en sträcka på 17,6 km utan någonting annat än åkrar, åkrar och ännu mera åkrar. Inga byar eller cafeer på hela dagen och långa, långa raksträckor i hård motvind. Det har varit monotont idag och till råga på allt när vi skulle äta vår lunch som vi köpt i Carrion, smakade skinkan inte bra. Vi gav den till en herrelös hund som vistades runt picnickborden och fick själva nöja oss med en torr baguette. Gav ingen vidare energi till den fortsatta vandringen. Rent fysiskt har vi annars haft en bra dag.
På härbärget vi bor nu finns många kända ansikten, båda malteserna vi bodde med förra natten är här, den sympatiske herremannen från England är här och vår vän från Litauen hittade också hit idag. Alltid trevligt att ses igen :) Nu har vi avverkat halva caminon och enligt beräkningen har vi nu 16 vandringsdagar kvar. Då borde vi komma fram den 24:e maj och skulle då ha några dagar extra tid innan vi flyger hem. Tiden går verkligen snabbt, försöker att njuta så mycket vi kan, även dagar som denna, även om vi hoppas på lite mera omväxling imorgon.
Trevlig helg!
/Camilla och Jesper
Vi kom oss iväg aningen senare än vanligt eftersom vi hade det så trevligt kring frukostbordet, men så har vi inte haft någon lång vandring idag heller. Där emot har det idag varit den psykiskt tyngsta dagen hittills. Första etappen till Carrion de los Condes gick bra, men sen följde en sträcka på 17,6 km utan någonting annat än åkrar, åkrar och ännu mera åkrar. Inga byar eller cafeer på hela dagen och långa, långa raksträckor i hård motvind. Det har varit monotont idag och till råga på allt när vi skulle äta vår lunch som vi köpt i Carrion, smakade skinkan inte bra. Vi gav den till en herrelös hund som vistades runt picnickborden och fick själva nöja oss med en torr baguette. Gav ingen vidare energi till den fortsatta vandringen. Rent fysiskt har vi annars haft en bra dag.
På härbärget vi bor nu finns många kända ansikten, båda malteserna vi bodde med förra natten är här, den sympatiske herremannen från England är här och vår vän från Litauen hittade också hit idag. Alltid trevligt att ses igen :) Nu har vi avverkat halva caminon och enligt beräkningen har vi nu 16 vandringsdagar kvar. Då borde vi komma fram den 24:e maj och skulle då ha några dagar extra tid innan vi flyger hem. Tiden går verkligen snabbt, försöker att njuta så mycket vi kan, även dagar som denna, även om vi hoppas på lite mera omväxling imorgon.
 |
| Hospitleran Heidi. |
Trevlig helg!
/Camilla och Jesper
Trevlig helg även till er , spännande att följa er vandring varje dag .
SvaraRaderaHälsningar från K
ittholmen .